Miljöpartiet i toppen, Sverigedemokraterna i botten när RFSL undersöker inför EU-valet

RFSL har inför det kommande EU-valet sammanställt hur de åtta partierna som idag sitter i parlamentet och deras 10 toppkandidater ställer sig i en rad hbtqi-frågor och hur väl det överensstämmer med RFSLs ståndpunkter. De har även sammanställt hur de svenska ledamöterna vid åtta hbtqi-relaterade frågor har röstat under den valperiod som nu avslutas. I rapporten redovisas överensstämmelsen med RFSL i procent.

Enkätfrågorna till 80 av de som står på valsedlarna i valet har besvarats av totalt 46 stycken. RFSL konstaterat att det är få av Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas ledamöter  som svarat.

Från Sverigedemokraterna har varken förstanamnet Charlie Weimers eller Dick Erixon som länge varit öppet homosexuell politiker svarat på enkäten. Däremot har andranamnet, Beatrice Timgren och Andreas Ahlqvist på plats åtta gjort det. De två kristdemokratiska kandidaterna som svarat på RFSLs enkät är Martin Hallander, placerad på plats 3 och sjättenamnet Mikael Bäckström.

När RFSL tittat på hur de olika ledamöterna i EU röstat under den gångna valperioden så har både Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstat till 100% så som RFSL tycker. Sverigedemokraterna landar på endast 32,3% samstämmighet medan de fem övriga hamnar mellan 85 till 88% i samstämmighet.

Liknande svaga överensstämmelse är det när det gäller svaren som partiernas kandidater ger. De två från SD, varav Beatrice Timgren står på andra plats, sitter i svenska Riksdagen på Stockholms läns bänk och är suppleant i EU-nämnden och därmed kan anses svara enligt partiets linje, hamnar även här långt från RFSL med endast 43,7% i samstämmighet.

Bland de som svarat på RFSLs enkät råder det 100% överensstämmelse med Centerpartiets och Miljöpartiets kandidater.

Första frågan RFSL ställde till kandidaterna var: ”Är du för införande av ett EU-direktiv om förbud mot diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning inom områdena socialt skydd, utbildning och tillgång till och tillhandahållande”. Här svarade alla kandidater ja förutom Beatrice Timgren (SD) som inte tagit ställning och Andreas Ahlqvist (SD) som svarade nej.

Fråga två: ”Är du för att EU tar lagstiftningsinitiativ för att säkerställa att den fria rörligheten för människor inom EU gäller fullt ut för samkönade par så att ett äktenskap/partnerskap som ingåtts mellan två personer av samma kön i ett EU-land alltid är juridiskt giltigt vid flytt till ett annat EU-land?” Här svarade alla ja förutom Andreas Ahlqvist (SD) som inte tagit ställning.

Fråga tre: ”Är du för antagande av en föreslagen EU-förordning om att ett föräldraskap som har fastställts i en medlemsstat ska erkännas i andra medlemsstater utan att något särskilt förfarande krävs?” Här svarar alla ja.

Fråga fyra: ”Är du för att EU inför gemensam lagstiftning mot homofobisk och transfobisk hets och homofobiska och transfobiska hatbrott?” Alla svarar ja förutom de två från SD som inte tagit ställning och Martin Hallander (KD) som svarade nej.

Fråga fem: ”Är du för att EU antar en hbtqi-strategi för 2025-2030, som tar vid när EU:s nuvarande jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer löper ut och som inkluderar Europaparlamentets antagna uppmaningar kring hur en ny strategi bör utformas?” Dessa uppmaningar, skriver RFSL,  handlar om att en ny strategi, ”styrs av en mer robust del som åtföljs av en målinriktad genomförandeplan” och “en stark integreringsstruktur som säkerställer att hbtqi-personers rättigheter integreras i all EU-politik” samt att den inkluderar “en tidsplan och delmål som säkerställer övervakning, utvärdering, ansvarsskyldighet och erfarenhetsöverföring”.Parlamentet önskar också att en samordnare för hbtqi-personers rättigheter tillsätts vid kommissionen. Ja blir svaret från alla kandidater förutom Micaela Löwenhöök (M) som inte tagit ställning och de två från SD som svarar nej.

Fråga sex:”Är du för att bidragsgivare utanför EU som ger bidrag till en civilsamhällesorganisation i ett EU-land, i enlighet med ett förslag till EU-direktiv, ska registreras i nationella register samt behöva tillhandahålla viss information om sin verksamhet som ska göras offentlig?” Frågan är inte specifikt hbtqi-relaterad, men RFSL har med andra civilsamhällesorganisationer tagit ställning mot förslaget som de menar kan drabba bland annat hbtqi-grupper i länder där myndigheterna inte är positivt inställda.

Här är det endast lite drygt hälften av de svarande som håller med RFSL, medan 30,4% inte tagit ställning och 17,4% svarar att de är för förslaget. Bland dessa 17,8% återfinns de flesta svarande vänsterpartisterna, bland annat toppnamnet Jonas Sjöstedt, vilket för ovanlighetens skull leder till att RFSL och partiet inte är 100% överens i EU-frågor.

I rapporter redovisas också hur de nu avgående parlamentarikerna röstat vid åtta tillfällen.

• Resolution den 11 mars 2021 om att förklara EU som en frihetszon för hbtqi-personer: Alla närvarande svenska ledamöter röstade ja utom Peter Lundgren (SD), Jessica Stegrud (SD) och Charlie Weimers (SD) som avstod.

• Resolution den 14 september 2021 om 14 punkter som ”tydliggör” vad parlamentet förväntar sig av EU-kommissionen när det gäller hbtqi-rättigheter. Alla närvarande svenska ledamöter röstade ja utom Peter Lundgren (SD), Jessica Stegrud (SD) och Charlie Weimers (SD) som avstod.

• Resolution den 20 oktober 2022 om ökande hatbrott mot hbtqi-personer i hela Europa i ljuset av det homofobiska mordet nyligen i Slovakien. Alla svenska ledamöter röstade ja utom  Charlie Weimers (SD) som avstod.

• Lagstiftningsresolution den 14 december 2023 om ”erkännande av domar samt godkännande av officiella handlingar i samband med föräldraskap och om införande av ett europeiskt intyg om föräldraskap” som handlar om ömsesidigt erkännande föreslås det att ett föräldraskap som har fastställts i ett EU-land ska erkännas i andra medlemsländer utan att något särskilt förfarande krävs.” Alla svenska ledamöter röstade ja utom  Johan Nissinen (SD) och Charlie Weimers (SD) som avstod.

• Resolution den 18 januari 2024 om att utöka förteckningen över EU-brott till hatpropaganda och hatbrott, dvs att ta fram en gemensam rättslig ram för att bekämpa hatpropaganda och hatbrott i hela EU. Alla svenska ledamöter röstade ja utom  Johan Nissinen (SD), Peter Lundgren (SD) och Charlie Weimers (SD) som röstade nej.

• Resolution den 8 februari 2024 om genomförande av EUs jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020-2025. Alla svenska ledamöter röstade ja utom  Johan Nissinen (SD) och Charlie Weimers (SD) som röstade nej.

• Lagstiftningsresolution den 10 april 2024 om migrations- och asylpakten inom EU som RFSL menar leder till försvagad asylrätt och att hbtqi-asylsökande ”enklare kommer att kunna skickas tillbaka till länder där de riskerar att utsättas för förföljelse”. Här röstad SD, MP och V nej till resolutionen, men av lite olika skäl. SD för att de vill ha strängare regler, V och MP liknande RFSLs kritik. S, M, C, KD och L i parlamentet röstar för den överenskomna migrations- och asylpakten.

RFSL konstaterar att samarbetet och bildandet av majoritet har den nu avslutade valperioden skett mellan de två största partigrupperna socialdemokraterna och de konservativa/kristdemokraterna, ofta i samarbete med den liberala gruppen. Med en förespådd framgång för ”de två högerpopulistiska och EU-kritiska partigrupperna” finns en risk för att den konservativa/kristdemokratiska gruppen kan söka nya majoriteter högerut. ”En sådan möjlig framtida allians kommer inte att gynna hbtqi-frågorna på EU-nivå”, skriver förbundsordföranden Peter Sidlund Ponkala i rapporten och lägger till; ”Inte heller försvaret i stort av ett öppet demokratiskt samhälle, där de medborgerliga friheterna och mänskliga rättigheter fullt ut respekteras.” Han sammanfattar hur samstämmigheten skiljer sig mellan de olika partierna och uppmanar läsarna att använda sin röst ”som en motvikt mot de röster som vill vrida klockan tillbaka och backa om grundläggande mänskliga rättigheter”.