Ett nytt ställningstagande från Vatikanen kring bland annat hbtqi-frågor har mötts med besvikelse från katolska regnbågsgrupper.
Det var i måndags som Troskongregationens Dignitas infinita publicerades där kyrkans syn på människans obegränsade värdighet enligt katolsk antropologi slogs fast. Just denna obegränsade värdighet, sägs i dokumentet, gör att Katolska kyrkan ställer sig bakom mänskliga rättigheter som det bland annat formuleras av FN.
Torskongregationen skriver om människans ”ontologiska värdighet”, dvs att hon skall bemötas med värdighet enbart genom sin existens, inte grundat i hur man beter sig eller har agerat. Om man agerat dåligt kvarstår värdigheten som människa. Dock med förhoppningen om ånger och förändring.
Dignitas Infinita diskuterar sedan ”individualistiska friheter” liksom ”nya rättigheter” och situationer där rättigheter står i motsättning till varandra och exemplifierar med ”rätten till liv”. Här talas kritiskt om ”subjektiva önskningar och benägenheter” som beskrivs som rättigheter som kan utkrävas.
I en listning av det kyrkan betraktar som ”grava kränkningar av mänsklig värdighet” nämns ”alla brott mot mänskligt liv så som bland annat folkmord, krig, abort, dödshjälp, dödsstraff och de räknar även upp till exempel slaveri och prostitution.
Här nämns också i ett eget avsnitt surrogatarrangemang som de säger ”gör barnet till ett objekt för människohandel” då barnet har ett ”artificiellt framkallat ursprung”. Även kvinnans värdighet, säger Katolska kyrkan, kränks. Detta vare sig hon tvingats till värdmödraskap eller medverkat frivilligt eftersom hon separeras från det barn hon burit i sitt moderliv.
Avsnittet ”genusteorier” inleds med att bekräfta att alla människor ”oavsett sexuell läggning” skall bemötas med värdighet. Men säger sedan att ”nya rättigheter har introducerats som inte alltid är konsekvens med de ursprungliga” mänskliga rättigheterna. Detta har lett till en ”ideologisk kolonisering” där ”genusteorier spelar en central roll”. Dignitas Infinita resonerar vidare om att kravet på självbestämmande är som att människan vill göra sig själv till gud. Genusteori kritiseras även för att vilja avskaffa den ”grundläggande” skillnaden mellan könen och det vackraste med detta: relationen mellan en man och en kvinna som leder till nytt liv.
Troskongreationen avfärdar helt ”genusteori” och citerar tidigare ställningstaganden: ”Denna ideologi ser för sig ett samhälle utan sexuella skillnader, och eliminerar därmed familjens antropologiska grund.”
Därefter tas ”könsbyte” upp där Katolska kyrkan skriver att ”människor är oskiljaktigt sammansatta av både kropp och själ”. Påve Franciskus citeras med att ha slagit fast om kroppen att ”skapandet… måste tas emot som en gåva” och att vi skall ”acceptera den och respektera den som den skapades.”
Därför menar kyrkan att könskorrigering är ett brott mot mänsklig värdighet. Däremot läggs till att om man föds med eller senare utvecklar ”genitala abnormaliteter” kan detta åtgärdas medicinskt och kirurgiskt så länge det inte handlar om könskorrigering.
Från den tyska katolska organisationen OutInChurch kommer besvikna reaktioner.
– För queera människor och deras allierade är detta dokument ytterligare ett exempel på värdighetskränkande beteende från den Katolska kyrkans sida. Nutida humanvetenskapliga rön tas fortfarande inte tillvara, kommenterar styrelsemedlemmen Jens Ehebrecht-Zumsande.
OutInChurch noterar att det finns positiva formuleringar om att inte kränka men menar att dokumentet fortsatt innehåller många negativa ställningstaganden kring hbtqi-frågor och kvinnofrågor.
– Nära skjuter ingen hare, säger styrelsemedlemmen Gunda Werner, som är professor i dogmatik och dogmhistoria vid Ruhruniversitetet i Bochum.
– Mänskliga rättigheter stärks verkligen inte av förklaringen, när den endast kräver dem externt men inte internt. Från det öppna hus för alla som påve Franciskus gärna beskriver, befinner sig den katolska kyrkan mil bort med brevet som nu har publicerats. Från vårt queera perspektiv läser vi de föreslagna reglerna som en fortsättning på den befintliga diskrimineringen.
