Reaktionerna på propositionen om en ”självbestämmandelagen” (SBGG) varierar, rapporterar Queer.de efter att familjeminister Lisa Paus, och justitieminister Marco Buschmann idag presenterade den.

Annons
Annons

Hbtq+ rörelsen välkomnar att en ny lag som skall ersätta könstillhörighetslagen från 1981 nu läggs fram. Den nya lagen hanterar inte frågor kring könsbekräftande vård utan handlar om en uppdatering av namnlagen och möjlighet att ändra juridiskt kön genom en enkel ”förklaring med självförsäkran”. Rörelsen framför kritik mot att lagförslaget ändå innehåller det man ser som diskriminerande inslag och de hoppas nu att detta skall kunna justeras i den parlamentariska processen. Kristdemokraterna och AfD (motsvarigheten till Sverigedemokraterna) liksom feministiska debattörer kritiserar de reformer som förelås.

Kalle Hümpfner från Bundesverband Trans* nämner att hbtqi+ rörelsen kritiserat inskränkningarna för minderåriga, förändringar i föräldraskapslagstiftningen och luckor i skyddet om upplysningsförbud, dvs att myndigheter inte skall informera om tidigare könstillhörighet. Brottsbekämpande och säkerhetsmyndigheter skall automatiskt få meddelande om tidigare och ändrade förnamn och könstillhörighet. Polis och säkerhetspolis skall dock omedelbart radera information om ändringarna ifall personen inte redan finns i deras register.

Kalle Hümpfner och Bundesverband Trans*  säger vidare att ”vi konstaterar med beklagan att den övervägande delen av den kritik som vi och andra organisationer presenterade i maj inte har beaktats i regeringens proposition. Detta måste ändras i parlamentariska processen.”

AfD-ledaren Alice Weidel sa att den nya lagen underminerar ”privatsfären och skyddade områden för kvinnor: snart kommer män att kunna klaga över att de inte har tillgång till kvinnofängelser, omklädningsrum, bastur och kvinnojourer”.

Förbundsregeringen sammanfattar sitt lagförslag i punktform.

  • Ändring av könsspecifik registrering och förnamn genom ”förklaring med självförsäkran”: Framöver behöver inte transpersoner, intersexuella och icke-binära individer genomgå en domstolsprocess för att ändra sin könsspecifika registrering och sina förnamn i folkbokföringen. Inget krav på expertutlåtanden krävs heller. Istället ska en ”förklaring med självförsäkran” till folkbokföringsmyndigheten vara tillräcklig. I förklaringen måste sökande bekräfta att den begärda ändringen av deras könsidentitet är den bästa och att de förstår konsekvenserna av ändringen.
  • Tre-månaders deadline för förhandsregistrering: En ändring av könstillhörighet och förnamn bör vara registrerad tre månader före den registreras av folkbokföringsmyndigheten.
  • Ett-årig vänteperiod för efterföljande ändring: Efter att en tidigare ändringsförklaring gjorts bör en ett-årig vänteperiod gälla för en efterföljande ändring.
  • Regler för minderåriga: För minderåriga upp till 14 år bör vårdnadshavare kunna lämna ändringsförklaringen; minderåriga själva bör inte kunna göra detta. Minderåriga från 14 år bör kunna lämna ändringsförklaringen själva, men kräver samtycke från vårdnadshavare. Samtycket kan ersättas av familjerätten och barnets välbefinnande bör vara det övergripande kriteriet.
  • Registrering som ”förälder” i födelsebeviset: Föräldrar bör ha möjlighet att registreras som ”förälder” istället för ”far” eller ”mor” i sina barns födelsebevis.
  • Förbud mot utlämnande: För att skydda individer från att tvingas avslöja tidigare könstillhörighet eller förnamn bör det även fortsättningsvis vara förbjudet att göra detta enligt befintlig lag.