English version below
Iran har offentligt hängt två unga män som greps under de senaste protesterna mot regimen i Iran.
Mohsen Shekarai och Majidreza Rahnavard var båda i 20-årsåldern. De dömdes för att ha visat ”fiendskap mot Gud” eftersom de deltagit i protester. De anklagades för att vara ”upprorsmakare” som blockerade huvudvägarna och attackerade säkerhetsstyrkorna.
Människorättsgrupper uppger att de två avrättningarna baserades på ”erkännanden under tvång, efter en grovt orättvis process och en skenrättegång” i syfte att skrämma demonstranterna från att delta i protester som nu pågått i tre månader.
– Och de här människorna är döda för att de protesterade, säger Mani, en homosexuell man i Teheran, till Radio Ranginkaman. Gissa hur det kunde ha varit för en homosexuell demonstrant om han greps.
Att vara homosexuell man i Iran är straffbart med döden.
Mani, som inte hans riktiga namn, är en 25-årig homosexuell man som bor i Teheran. Han tog examen från ett av de ledande universiteten i Teheran som civilingenjör. På grund av landets ekonomiska svårigheter och systematiska, utbredda korruption, har han inte hittat ett jobb. Han kör taxi för att tjäna lite pengar.
– Iran är ett rikt land. Jag skulle ha haft ett ordentligt jobb om det hade funnits ett fungerande styre och rättsstatsprincip i det här landet. Det är också för att jag är gay som jag är arbetslös. Jag tror att många regeringskontor märker att jag urskiljer mig. Utan att uttala det, så överväger de inte ens mig för anställning, säger Mani.
Som så många andra unga iranier har han varit frustrerad i flera år. Landet har letts av den 83-årige ayatollah Ali Khamenei, som titulerade sig själv ”Islams högsta ledare”, inte bara Irans. Han fattar alla avgörande beslut som rör landet. Han tror att väst är efter hans islamiska stat, och har sagt många gånger att västvärlden blandar sig i Irans angelägenheter genom att ”sprida homosexualitet”.
Eftersom regnbågsflaggor ofta sätts i brand tillsammans med de amerikanska, brittiska och israeliska flaggorna, är ”död åt HBTQI ”en vardagligt snack.
Men det stoppar inte Mani. Han har varit en del av gatuprotesterna sedan Mahsa Aminis död. Den 23-åriga iransk-kurdiska kvinnan som dödades i moralpolisens förvar för att några hårstrån stack ut från den obligatoriska hijaben. Sedan dess har protester mot regimen rapporterats i mer än 160 iranska städer.
– Hennes död fick oss att vakna upp. Jag insåg plötsligt att vi inte behandlas som människor. Jag var så van vid all diskriminering och förtryck att jag varit som bedövad. Hennes död var som ett uppvaknande slag i ansiktet.
För att intervjua människor i Iran är de flesta medieplattformar beroende av Internet. Men den iranska regimen har sedan protesterna har utbröt begränsat nästan alla chattappar och säkra kommunikationskanaler. För att göra den här intervjun med Mani behövde han kringgå begränsningarna av Internet, vilket kan vara riskabelt.
– Jag bryr mig inte! Varför skulle jag bry mig? Människor i 12- och 13-års åldern går ut på gatorna och protesterar; varför skulle jag tro att jag är annorlunda, frågar han sig.
– Stämningen är ganska spänd, men samtidigt spännande, beskriver Mani protesterna i sin hemstad Teheran.
– Folk är mycket välkomnande. De är hoppfulla den här gången och vi hoppas att en verklig förändring väntar precis runt hörnet. Jag tror inte att folk är villiga att ge upp den här gången. Det som är ganska intressant är att minoriteter uppskattas. Jag känner mig säker nog för att berätta för folk runt omkring mig att jag är en homosexuell man och det har tagits väl emot. Det gör att jag har en regnbågsflagga när jag går ut. Vi ser kvinnor på gatan som inte bär hijab. Folk är ganska stöttande när de rör sig öppet.
Enligt rättighets-grupper har nästan 18 000 personer arresterats under de senaste tre månaderna och över 450 dödats på gatan.
– Men många miljoner lever fortfarande och protesterar, säger Mani. När du går ut på gatan bör du förvänta dig vad som helst. Innerst inne vet du att du kanske aldrig kommer tillbaka. Du kan bli arresterad och fängslad i dagar, månader eller till och med år, som vi har sett tidigare. Hittills har jag haft tur. Jag har blivit slagen med en batong (av säkerhetsstyrkor]), jag har blivit sparkad. Men jag har sett värre. Situationen är stressig, men den är också hoppfull, säger han.
Dussintals videor har publicerats på sociala medier som visar säkerhetsstyrkornas användning av våld mot de som protesterar, inklusive att skjuta med skarp ammunition och infiltrera demonstranterna genom att använda civilklädda som utger sig för att vara med dem.
– Det kan uppfattas som skrämmande utifrån, men vi njuter verkligen av att våga höja våra röster här, säger Mani och ler över den hackiga videochattlinjen från Teheran. Du kan inte föreställa dig hur jag känner när jag kliver ut med en stor regnbågsflagga hängande över mina axlar. Efter många år av rädsla och smygande så föds jag på nytt. Förare på gatan tutar när de ser mig och min flagga.
– Jag har inte hört några negativa kommentarer än så länge, lägger han till.
Under de senaste veckorna har flera bilder på HBTQI-demonstranter publicerats på sociala medier. Folk kysser varandra och håller ”Queer, Life, Freedom”-banderoller och regnbågsflaggor.
Protesterna, som till en början startade mot tvånget att bära hijab, är nu bredare. Människor har gått vidare och drömmer om ett liv efter den islamiska regimen, men myndigheterna är ovilliga att ge upp. Hundratals har dödats, två har avrättats, 11 till väntar på att bli avrättade och tusentals sitter i fängelser.
– Men vi är orädda. Vi är alla ute. Vi har inget att dölja, säger Mani. Det handlar om något mycket större än så. Om man tittar på slagorden vid protesterna och vad folk säger på gatorna, så har det aldrig bara handlat om huvuddukarna. Det har alltid handlat om mänskliga rättigheter. Vi har velat ha det som du kanske tar för givet som ett normalt liv. Vi vill ha liv, frihet, rättvisa, ansvarsskyldighet och valfrihet, en fri press. Vi queera människor vill bli behandlade som alla andra. Vi vill räknas som människor.
Besök radioranginkaman.org
Mani in Iran: "Guess how it could have been for a gay protestor if caught"
Iran has publicly hanged two young men who were arrested during the recent anti-regime protests in Iran.
Mohsen Shekarai and Majidreza Rahnavard were both in their 20s. They have convicted them of ”enmity against God” because they participated in protests. They were accused of being ”rioters” who blocked main roads and attacked the security forces.
Human rights groups say the two executions were based on ”coerced confessions, after a grossly unfair process and a show trial” to frighten the protestors from the potential consequences of participating in protests which are going on now for three months.
”And these people are dead because they were protesting”, Mani, a gay man in Tehran, told Radio Ranginkaman. ”Guess how it could have been for a gay protestor if caught”, he added.
Being a gay man in Iran is punishable by death.
Mani, not his real name, is a 25-year-old gay man in Tehran. He graduated from one of the leading universities in Tehran as a civil engineer. Still, due to the country’s financial difficulties and systematic, widespread corruption, he couldn’t find a job. He drives a taxi to earn some money. ”Iran is a wealthy country. I would have had a proper job if there had been proper governance and the rule of law in this country. It’s also because I am gay that I am jobless. I think many government offices feel the differences in me; without naming it, they don’t consider me for jobs,” Mani said.
He’s been frustrated like many other young Iranians for years. Their country has been led by the 83-year-old Ayatollah Ali Khamenei, who titled himself ”The supreme leader of Islam” and not only Iran. He makes all decisions about the country. He believes the West is after his Islamic state, and he said many times that Western countries often interfere in Iran by spreading homosexuality.
Since Rainbow flags are often set on fire alongside the American, British and Israeli flags, death to the LGBTQI is an everyday slang.
But that did not stop Mani. He has been protesting in the streets since the death of Mahsa Amini. The 23-year-old Iranian Kurdish woman who got killed in the morality police custody because she had a few hair strands out of her mandatory hijab. Since anti-regime protests have been reported in more than 160 Iranian cities.
”Her death awakened us. I suddenly realized we are not treated as human beings. I was so used to all discrimination and suppression that I was numb. Her death was like an awakening slap into my face.”
To interview people inside Iran, most media platforms depend highly on the Internet. But the Iranian regime restricted almost all chat apps and secure communication channels since the protests have sparked. To do this interview with Mani, he needed to bypass the Internet restrictions, which could be risky. ”I don’t care! Why should I care? People aged 12 and 13 go to streets and protests; why should I think I am different?” he said.
”The atmosphere is quite tense, and yet it is exciting.” That is how Mani described the protests in his hometown, Tehran. ”People are very welcoming. They are hopeful this time, and we hope that a real change is just around the corner. I don’t think people are willing to give up this time. What is quite interesting is they appreciate minorities. I felt safe telling people around me that I was a gay man, and they were so welcoming. That made me plan to have a rainbow flag whenever I go out. We see women in the street who are not wearing a hijab. They are walking past, and people are quite supportive.”
According to the right groups, over the past three months, almost 18,000 people were arrested, and more than 450 were killed in the streets. ”But millions more are still alive and protesting”, Mani reacted. ”When you take to the streets, you should expect anything. Deep down, you know that you might never come back. You might get arrested and detained for days, months or even years, as we have seen before. So far, I have been lucky. I have been beaten with a baton [by security forces], I have been kicked. But I have seen worse. The situation is stressful, but it is also hopeful.” He added.
Dozens of videos have been published on social media showing security forces’ use of violent anti-riot methods, including shooting live ammunition and arresting protestors by using plainclothes who pretend to be protesters. ”It could be seen scarier from outside, but we enjoy raising our voices here.” Many said, smiling on the broken video chat line from Tehran. ”You cannot imagine how I feel when I step out with a big rainbow flag sleeping around my shoulders. After many years of fear and hiding, I am born again. Drivers in the street honk whenever they see me and my flag. I’ve not heard any negative comments so far,” Mani added.
Over the past couple of weeks, multiple pictures of LGBTQI protesters have been published on social media. People kissed each other, holding ”Queer, Life, Freedom” banners and rainbow flags.
The protests, which initially started against mandatory hijab, are now very different. People moved on from the Islamic Republic and dreamed of a life beyond the Islamic regime, but the current authorities are unwilling to leave quickly. Hundreds got killed, two have been executed, 11 more are waiting in their cells to be executed, and thousands are in prisons. ”But we are fearless. We are all out. We have nothing to hide.” Mani said. ”It is about something much bigger than that. If you look at the slogans at the protests and what people are saying on the streets, it has never been only about the headscarves. It has always been about human rights. We’ve wanted what you might take for granted as a normal life. We want life, liberty, justice, accountability and, freedom of choice, a free press. We, queer people, want to be treated equally. We want to be counted as humans”.
Visit radioranginkaman.org
