Den 6 september meddelade guvernören på Caymanöarana, Martyn Roper, att registrerat partnerskap för samkönade par legaliseras. I sin kommentar till legaliseringen sa Roper att det är i linje med de instruktioner som kommit från Storbritannien.
Ögruppen är ett av totalt 14 brittiska utomeuropeiska territorier med ett visst självstyre.
– Denna förändring innebär inte att de starka kristna arvet eller Caymanöarnas befolknings värderingar kommer att undermineras, sa han i tidningen Barbados Today och fortsatte.
– Igen uppmanas att att förändra sina befästa trosuppfattningar.
När det lokala parlamentet röstade om nya partnerskapslagen den 29 juli i år blev siffrorna 8 för och 9 emot. Att lagen till slut antogs beror på guvernörens ingripande.
Caymanöarnas hbtqi-organisation Colours Cayman uppges välkomna beslutet men påpekar i sin kommentar att ”en könsneutral äktenskapslag är det enda som verkligen ger lika rättigheter”.
Även Barbados planerar nu att erkänna samkönade partnerskap sa generalguvernören Dame Sandra Mason i sitt tal i tisdags vid öppningen av det nya parlamentet, rapporterar Nationews.com.
– Min regering är beredd att erkänna en form av civila partnerskap för par av samma kön för att försäkra att inga människor på Barbados blir diskriminerade då de utövar sina civila rättigheter som borde vara deras,
Mason fortsatte med att slå fast att om Barbados skall räknas som en av ”världens progressiva länder” så måste landet förändra sitt sätt att hantera ”människors sexualitet och relationer”.
Mason förklarade i sitt tal att dessa förändringar är kontroversiella och därför vill hon att det skall genomföras en folkomröstning.
Barbados är sedan 1966 en självständig nation med drottningen Elisabeth som statsöverhuvud, där generalguvernören är hennes representant på ön. Generalguvernören, som statsöverhuvudets representant, har stor makt men brukar inte lägga sig i politiska frågor.
Att Storbritanniens representanter på såväl Caymanöarna som Barbados nu agerar i frågan om hantering av HBTQI-frågor kan ses som ett test på om de traditionellt starkt homo- bi-och -transfoba önationerna i Västindien kan påverkas till att respektera mänskliga rättigheter. Ett sätt för Storbritannien att börja agera mer aktivt i HBTQI-frågor i såväl utomeuropeiska territorier som självständiga nationer medlemmar i Samväldet.
Uppdaterad 2024-02-19
