I och med beslutet i det lilla kungariket Bhutans parlaments underhus är det nu på väg att vara 72* länder i världen som fortsatt kriminaliserar homosexuella relationer.

Annons
Annons

Det var sent på fredagskvällen som underhuset i det lilla landets parlament beslutade att ändra förbudet mot ”onaturliga” sexuella kontakter i 2004 års strafflag. Initiativet att ändra paragraferna 213 och 214 i strafflagen kom från finansminister Namgay Tshering. Även om ingen i landet straffats för homosexuella kontakter så menade finansministern att landets rykte skadades av lagen.

2008 infördes konstitutionell monarki i Bhutan och sedan dess har demokratin stärkts och även, uppger channelnewsasia.com så har synen på homosexualitet liberaliserats.

Till den asiatiska nyhetssajten säger Tashi Tsheten från gruppen Rainbow Bhutan att ”många av oss grät” efter beslutet. Tsheten berättar att även om attityderna blivit bättre i städerna så möter många hbtq-personer diskriminerande attityder i mindre städer och på landsbygden. ”Speciellt i skolorna”.

Sveriges kung och drottning var med Annika Strandhäll (s) på stadsbesök 2016 i Bhutan. Här med premiärminister Tshering Tobgay,
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Bhutan ligger i en del av bergskedjan Himalaya och har 750 000 invånare och var fram till 2008 en buddistisk absolut monarki. Landets nuvarande kung heter Jigme Khesar Namgyal Wangchuck och landets premiärminister heter Tshering Tobgay och leder Folkets demokratiska parti som beskrivs som liberalt och företagsvänligt. Största oppositionspartiet är konservativt och dessutom finns några mindre socialdemokratiskt inriktade partier.

Turism har blivit en allt viktigare del av landets ekonomi, vilket förklarar finansministerns oro för att förbudet mot homosexuella relationer gett landet dåligt rykte.

*Ofta anges att det nu är 71 länder som kriminaliserar homosexualitet. I Sverige erkänns Palestina som egen stat och därför anger QX.se att det är 72 länder som fortsatt kriminaliserar kärlek mellan personer av samma kön.

Uppdatering 2020-12-10: Beslutet i juni 2019 togs endast i parlamentets underhus. Överhuset röstade 2020-12-10 och därmed antogs lagen. Efter de två parlamentariska omröstningarna återstår kungens underskrift.

Denna artikel har korrigerats 2020-12-10