Vilken roll skall EU ha i arbetet för att förbättra livsvillkoren för homo-bisexuella, transpersoner respektive intersexuella i unionen?
– EU har en viktig roll i att säkerställa alla EU-medborgares fria rörlighet inom unionen. Här finns det utmaningar för samkönade par och regnbågsfamiljer som i praktiken inte åtnjuter samma erkännande över hela EU. Det finns också brister i EU:s diskrimineringslagstiftning. Idag omfattas inte hbt+personer av EU:s diskrimineringsförbud inom hälsa och sjukvård, utbildning, sociala förmåner samt vid köp av varor och tjänster. Det gör att regnbågsfamiljer kan utsättas för diskriminering när de söker barnomsorg, i kontakten med vården eller när de ska hyra en bostad. Även om viktiga delar av den lagstiftning som påverkar hbt+personers vardag exempelvis äktenskapslags- och familjelagstiftning är och bör vara en nationell angelägenhet bör EU i större utsträckning använda mjuk makt för att påverka alla medlemsstater att säkra skydd för minoriteter genom de nya verktyg om rättsstatens principer som Sverige varit med att driva fram, och tillse att den fria rörligheten gäller alla.
Hur vill du se att arbetet för jämlikhet och grundläggande rättigheter för medborgare, speciellt då hbtqi+personer, stärks inom EU?
– EU bör använda sin mjuka makt åt att påverka medlemsstater samt ställa tydliga krav på kandidatländer att tillse att minoriteters rättigheter stärks och skyddas än mer.
I Ungern har infört lagar som uttryckligen diskriminerar homo-bisexuella och transpersoner. EU-kommissionen har med en majoritet av medlemsländerna, bland annat Sverige, bakom sig stämt Ungern inför EU-domstolen för brott mot EU-stadgan och inlett ett artikel 7-förfarande. Ger du ditt stöd till EU:s agerande för att påverka Ungern? Hur långt menar du att EU kan gå för att förmå Ungern att avskaffa de diskriminerande lagarna?
– Ja. Alla medlemsstater måste leva upp till Köpenhamnskriterierna, som bland annat innefattar skydd för minoriteter. Detta är viktigt för att värna de grundläggande fri- och rättigheterna i Europa, en grund som EU-samarbetet vilar på. Kristdemokraterna är därför kritiska till den lagstiftning som är diskriminerande mot hbt+-personer i Ungern.
ILGA Europa, som arbetar för hbtqi+rättigheter, vill se ett nytt Generaldirektorat och en ny kommissionär med ansvar för Jämlikhet och Grundläggande rättigheter. Är det ett initiativ du vill stödja?
– Nej. Kristdemokraterna menar att detta är frågor som bör beslutas på nationell nivå i första hand.
Kommissionen har presenterat två förslag för att stärka likabehandlingsorganen och ta fram minimikrav för likabehandlingsorgan i medlemsländerna. Dels krav på likabehandling av och lika möjligheter för kvinnor och män i fråga om anställning och yrke. Dels om likabehandling när det gäller anställning och yrke liksom vid tillhandahållande av varor och tjänster bland annat baserat på sexuella läggning. Hur ser du på gemensamma minimikrav och att stärka likabehandlingsorganen i EU och dess medlemsstater?
– Det är bra att EU ser över det gemensamma regelverket för att främja likabehandling. Samtidigt är det viktigt att dessa frågor bedrivs med subsidiaritet som ledord. Det är viktigt att det finns en tillräcklig grad av flexibilitet för att ta hänsyn till nationella förhållanden samtidigt som skyddet mot diskriminering främjas inom hela EU. Sverige har i många avseenden kommit längre än andra länder och det skulle till och med kunna få negativa konsekvenser för jämställdhetsarbetet att föra upp dessa frågor på EU-nivå.
I några av de länder som vill ansöka om medlemskap i EU liksom några som är godkända ansökarländer diskuteras olika former av begränsningar för hbtqi+personer och organisationer. Hur tycker du att EU skall reagera på initiativ som begränsar hbtqi+personers yttrande- och mötesfrihet?
– I samtalen med kandidatländer bör EU vara tydliga med den förväntan som finns på medlemsstater att avseende likabehandling och respekt för alla människors lika värde och särskilt trycka på att länderna tillser att hbt+personers rättigheter stärks och skyddas mer. EU ska inte utvidgas med medlemsländer som visar bristande respekt för grundläggande fri- och rättigheter. Yttrande- och mötesfriheten ska gälla alla och skydd till minoriteter är en viktig del av Köpenhamnskriterierna som vi självklart ska slå vakt om.
Samkönade föräldrapar erkänns inte av alla EU-länder vilket innebär en begränsning i rörelsefrihet och skapar problem för föräldrar och barn. Nu diskuteras en föräldraskapsförordning inom EU. Hur vill du säkerställa att familjer med samkönade föräldrar och deras barn inte diskrimineras?
– Varje land har rätt att bestämma över sin äktenskapslagstiftning och EU bör som regel inte lagstifta på familjerättens område. Det finns dock vissa frågor kring arv, skilsmässa, vårdnad av barn och liknande som EU måste reglera när familjer rör sig över gränser. Det finns även ett EU-domslut från 2018 som ger samkönade gifta par (där åtminstone en part inte är medborgare) en rätt till uppehållstillstånd i alla medlemsländer. Det innebär inte att parets äktenskap erkänns juridiskt. Domslutet efterlevs dock inte vilket är problematiskt. Här anser vi kristdemokrater att EU-kommissionen bör trycka på för att få länder som exempelvis Rumänien att efterleva EU-domstolens bedömning.
