Vilken roll skall EU ha i arbetet för att förbättra livsvillkoren för homo-bisexuella, transpersoner respektive intersexuella i unionen?
– Sverigedemokraterna står upp för lika rättigheter för alla människor oavsett sexuell läggning. Sverige har kommit långt i arbetet med att bekämpa diskriminering för HBT-personer vilket inte är fallet i hela Europa. EU har en viktig roll att spela när det kommer till dialog och samverkan mellan länderna. Men det är inte i första hand EU:s roll att styra över ländernas nationella politik inom utbildningspolitiken, kulturen eller familjerättslagstiftning. För att nå tolerans för att stärka HBT-personers rättigheter är inte vägen framåt att EU ska tvinga på ländernas befolkning politik som det idag saknas stöd för.
Hur vill du se att arbetet för jämlikhet och grundläggande rättigheter för medborgare, speciellt då hbtqi+personer, stärks inom EU?
– EU kan verka som ett forum för olika former av dialog och mellanstatlig samverkan.
I Ungern har infört lagar som uttryckligen diskriminerar homo-bisexuella och transpersoner. EU-kommissionen har med en majoritet av medlemsländerna, bland annat Sverige, bakom sig stämt Ungern inför EU-domstolen för brott mot EU-stadgan och inlett ett artikel 7-förfarande. Ger du ditt stöd till EUs agerande för att påverka Ungern? Hur långt menar du att EU kan gå för att förmå Ungern att avskaffa de diskriminerande lagarna.
– EU bör agera konstruktivt och sträva efter att inte ytterligare försämra relationerna med Budapest. I ett läge när Rysslands krigsmaskin avancerar och Europa redan ser splittring öka riskerar utländska försök att påverka intern politisk debatt slå tillbaka, stärka styrande krafter och potentiellt förvärra situationen för utsatta grupper.
ILGA Europa, som arbetar för hbtqi+rättigheter, vill se ett nytt Generaldirektorat och en ny kommissionär med ansvar för Jämlikhet och Grundläggande rättigheter. Är det ett initiativ du vill stödja?
– Sverigedemokraterna tycker att det är viktigt att alla människor oavsett sexuell läggning ska erkännas lika rättigheter. När det kommer till samarbetet inom EU är det dock vår uppfattning att EU ska fokusera på kärnuppgifterna, röja hinder och garantera en rättvis konkurrens på den inre marknaden. Att lägga mer resurser och fokus på sociala frågor är inte aktuellt. EU-kommissionen är redan en av världens största byråkratiska maskiner och varje direktorat som läggs till ökar i längden regelbördan och efterlevnadskostnaderna för svenska företag, vilket skadar vår konkurrenskraft. Sociala frågor är mycket viktiga men behandlas bäst på nationell nivå.
Kommissionen har presenterat två förslag för att stärka likabehandlingsorganen och ta fram minimikrav för likabehandlingsorgan i medlemsländerna. Dels krav på likabehandling av och lika möjligheter för kvinnor och män i fråga om anställning och yrke. Dels om likabehandling när det gäller anställning och yrke liksom vid tillhandahållande av varor och tjänster bland annat baserat på sexuella läggning. Hur ser du på gemensamma minimikrav och att stärka likabehandlingsorganen i EU och dess medlemsstater?
– Vi vill inte se några gemensamma minimikrav från EU, det riskerar att försämra rättigheter i de länder där det idag fungerar som bäst. Att vi inte vill se gemensam reglering betyder inte att vi tycker att frågan är oviktig men Sverige gynnas inte av mer överstatligt beslutsfattande.
Sverigedemokraterna tycker att det är viktigt att bekämpa diskriminering i samhället. Detta arbete bör dock inte vara EU-kompetens utan varje land bör ha frihet i att bekämpa diskriminering på det sätt som man finner bäst i sitt land. Det är inte rimligt att EU ska kunna tvinga Sverige eller andra länder att inrätta olika former av myndigheter på diskrimineringsområdet.
I några av de länder som vill ansöka om medlemskap i EU liksom några som är godkända ansökarländer diskuteras olika former av begränsningar för hbtqi+personer och organisationer. Hur tycker du att EU skall reagera på initiativ som begränsar hbtqi+personers yttrande- och mötesfrihet?
– EU bör följa sina regler. Alltså bör den ordnade och meritbaserade processen följas i full enlighet med Köpenhamnskriterierna när det kommer till kandidatländerna. Det politiska kravet i dessa kriterier är att landet ska vara en stabil demokratisk rättsstat som respekterar mänskliga rättigheter och ger skydd till minoriteter
Samkönade föräldrapar erkänns inte av alla EU-länder vilket innebär en begränsning i rörelsefrihet och skapar problem för föräldrar och barn. Nu diskuteras en föräldraskapsförordning inom EU. Hur vill du säkerställa att familjer med samkönade föräldrar och deras barn inte diskrimineras?
– EU-domstolen har slagit fast att medlemsstater inte får hindra barns rätt till fri rörlighet på grund av att ett land inte erkänner samkönade föräldrar. Det betyder att ett land måste erkänna ett civilstånd som har etablerats i ett annat medlemsland även om det strider mot den egna nationella lagen. I och med det anser vi att en EU-lagstiftning som tvingar på ländernas befolkning politik, som det idag saknas stöd för, inte är rätt väg att gå.
