EU-val 2024: ”Medlemsländer som diskriminerar hbtqi+personer ska inte ha rätt att ta del av EU-medel”

Vilken roll skall EU ha i arbetet för att förbättra livsvillkoren för homo-bisexuella, transpersoner respektive intersexuella i unionen?
– Vi lovar att alltid stå upp för hbtqi+rättigheter i Sverige och hela Europa. Det behövs. Europa är en värdegemenskap och fri- och rättigheter för alla människor ska prägla Europasamarbetet.

Hur vill du se att arbetet för jämlikhet och grundläggande rättigheter för medborgare, speciellt då hbtqi+personer, stärks inom EU?
– Vi vill till exempel att hatbrott kriminaliseras i EU som helhet, att regnbågsfamiljer ska erkännas i hela EU och att medlemsländer som diskriminerar hbtqi+personer inte ska ha rätt att ta del av EU-medel.

I Ungern har infört lagar som uttryckligen diskriminerar homo-bisexuella och transpersoner. EU-kommissionen har med en majoritet av medlemsländerna, bland annat Sverige, bakom sig stämt Ungern inför EU-domstolen för brott mot EU-stadgan och inlett ett artikel 7-förfarande. Ger du ditt stöd till EUs agerande för att påverka Ungern? Hur långt menar du att EU kan gå för att förmå Ungern att avskaffa de diskriminerande lagarna.
– Ja, EU ska absolut sätta press på Ungern, arbetet med artikel 7-förfarandet behöver trappas upp och EU ska använda sina ekonomiska muskler. Den här typen av diskriminerande lagar hör inte hemma i Europasamarbetet.

ILGA Europa, som arbetar för hbtqi+rättigheter, vill se ett nytt Generaldirektorat och en ny kommissionär med ansvar för Jämlikhet och Grundläggande rättigheter. Är det ett initiativ du vill stödja?
– Vi ser gärna att det finns en kommissionär som har detta specifika ansvarsområde. Sen behöver det inte nödvändigtvis vara en isolerad portfölj, utan bör ingå som prioriterat område för den kommissionär som har ansvar för upprätthållandet av unionens grundläggande värden.

Kommissionen har presenterat två förslag för att stärka likabehandlingsorganen och ta fram minimikrav för likabehandlingsorgan i medlemsländerna. Dels krav på likabehandling av och lika möjligheter för kvinnor och män i fråga om anställning och yrke. Dels om likabehandling när det gäller anställning och yrke liksom vid tillhandahållande av varor och tjänster bland annat baserat på sexuella läggning. Hur ser du på gemensamma minimikrav och att stärka likabehandlingsorganen i EU och dess medlemsstater?
– Moderaterna har ställt sig bakom dessa förslag. Att medlemsländerna förmås upprätthålla en grundläggande nivå på arbetet mot diskriminering är självklart viktigt, och att ha EU-lagstiftning på områdena är en naturlig förlängning av EU:s grundläggande värden.

I några av de länder som vill ansöka om medlemskap i EU liksom några som är godkända ansökarländer diskuteras olika former av begränsningar för hbtqi+personer och organisationer. Hur tycker du att EU skall reagera på initiativ som begränsar hbtqi+personers yttrande- och mötesfrihet?
– Detta är inget som ska accepteras inom Europasamarbetet. Det bör därför ställas högre krav på kandidatländer att respektera bland annat hbtqi+personers rättigheter.

Samkönade föräldrapar erkänns inte av alla EU-länder vilket innebär en begränsning i rörelsefrihet och skapar problem för föräldrar och barn. Nu diskuteras en föräldraskapsförordning inom EU. Hur vill du säkerställa att familjer med samkönade föräldrar och deras barn inte diskrimineras?
– Föräldraskap som erkänns i ett EU-land ska erkännas i alla medlemsländer. Det ska gälla alla barn i EU oavsett hur barnet har kommit till eller hur barnets familj ser ut. Moderaterna har varit ledande i arbetet för att detta ska komma på plats. Vi kommer också fortsätta driva på för att hinder som kvarstår för Europas regnbågsfamiljer undanröjs.