Vilken roll skall EU ha i arbetet för att förbättra livsvillkoren för homo-bisexuella, transpersoner respektive intersexuella i unionen?
– Vi i Vänsterpartiet försöker använda alla arenor vi kan för att förbättra för hbtqi-personer, såväl lokalt och regionalt som nationellt och internationellt sett. Som medlem i styrelsen för EU-parlamentets hbtqi-grupp har vår sittande EU-parlamentariker Malin Björk dragit ett stort lass för att driva på arbetet för hbtqi-personers rättigheter. Det har gällt situationen i Polen, Ungern, men också att driva hbtqi–perspektivet i flera olika lagstiftningsärenden.
Vi tycker att det är bra att EU-kommissionen har en hbtqi-strategi som innehåller en rad bra och konkreta åtgärder för att förbättra livsvillkoren för EU:s miljontals hbtqi-personer, där alla medlemsländer också uppmanas att ta fram nationella hbtqi-strategier. Vi har också arbetat hårt och fått med viktiga skrivningar för att bekämpa våld mot hbtqi-personer i EU:s nya lagstiftning mot könsbaserat våld.
Under den gångna mandatperioden har vi också, genom vår parlamentariker Malin Björk, förhandlat om lagförslaget som går ut på att regnbågsfamiljer ska erkännas i hela EU.
Hur vill du se att arbetet för jämlikhet och grundläggande rättigheter för medborgare, speciellt då hbtqi+personer, stärks inom EU?
– Vi vill att alla utbetalningar av EU-stöd ska kopplas till respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, inklusive hbtqi-personers grundläggande rättigheter. Det skulle vara ett av de mest effektiva verktygen för att upprätthålla grundläggande demokratiska principer i EU:s medlemsländer.
Ungern har infört lagar som uttryckligen diskriminerar homo- bisexuella och transpersoner. EU-kommissionen har med en majoritet av medlemsländerna, bland annat Sverige, bakom sig stämt Ungern inför EU-domstolen för brott mot EU-stadgan och inlett ett artikel 7-förfarande. Ger du ditt stöd till EUs agerande för att påverka Ungern? Hur långt menar du att EU kan gå för att förmå Ungern att avskaffa de diskriminerande lagarna.
– Vi i Vänsterpartiet tycker att inga EU-pengar ska delas ut till länder och regeringar som inte kan leva upp till människors grundläggande rättigheter, inklusive hbtqi-personers rättigheter. Malin Björk har förhandlat om Ungern och artikel 7-förfarandet i EU-parlamentet, och har haft en central roll för att EU-parlamentet agerat så kraftfullt mot Orbáns förtryck mot hbtqi-personer. Så självklart tycker vi att EU-kommissionen gör rätt i att inleda ett artikel 7-förfarande. Det är nu oerhört viktigt att inga fler utbetalningar görs alls till Ungern eftersom de konsekvent bryter mot både rättsstatsprinciper och de grundläggande rättigheterna. Malin Björk har också drivit att Ungern inte ska få inneha EU:s ordförandeskap i juli – december 2024, men tyvärr röstade EU-högern emot det.
ILGA Europa, som arbetar för hbtqi+rättigheter, vill se ett nytt Generaldirektorat och en ny kommissionär med ansvar för Jämlikhet och Grundläggande rättigheter. Är det ett initiativ du vill stödja?
– Ja, det skulle vara ett sätt att tydligt visa att jämlikhet och grundläggande rättigheter är en prioriterad fråga för EU, inte bara i ord utan också i handling. Idag ligger ju ett mycket stort fokus på att EU framför allt ska vara en marknad som ska underlätta för företagen att sälja sina varor och tjänster.
Kommissionen har presenterat två förslag för att stärka likabehandlingsorganen och ta fram minimikrav för likabehandlingsorgan i medlemsländerna. Dels krav på likabehandling av och lika möjligheter för kvinnor och män i fråga om anställning och yrke. Dels om likabehandling när det gäller anställning och yrke liksom vid tillhandahållande av varor och tjänster bland annat baserat på sexuell läggning. Hur ser du på gemensamma minimikrav och att stärka likabehandlingsorganen i EU och dess medlemsstater?
– Ja. Det är högst rimligt att EU fastställer minimikrav för att motverka diskriminering. Vi tycker också det är under all kritik att det horisontella antidiskrimineringsdirektivet fortfarande inte röstats igenom – trots att det gått så många år.
I några av de länder som vill ansöka om medlemskap i EU liksom några som är godkända ansökarländer diskuteras olika former av begränsningar för hbtqi+personer och organisationer. Hur tycker du att EU skall reagera på initiativ som begränsar hbtqi+personers yttrande- och mötesfrihet?
– Länder som inte kan leva upp till människors grundläggande rättigheter, inklusive hbtqi-personers rättigheter, med full frihet för civilsamhället att organisera sig borde inte få bli medlemmar i EU.
Samkönade föräldrapar erkänns inte av alla EU-länder vilket innebär en begränsning i rörelsefrihet och skapar problem för föräldrar och barn. Nu diskuteras en föräldraskapsförordning inom EU. Hur vill du säkerställa att familjer med samkönade föräldrar och deras barn inte diskrimineras?
– Under den gångna mandatperioden har vi i Vänsterpartiet, genom vår parlamentariker Malin Björk, förhandlat om just detta lagförslag. Det är ett bra lagförslag som skulle göra stor skillnad för barn och föräldrar i regnbågsfamiljer. Det skulle innebära att en regnbågsfamilj som erkänts juridiskt i ett EU-land per automatik skulle erkännas i alla EU-länder, med de rättigheter som kommer med det juridiska bandet. Idag erkänns inte regnbågsfamiljer i runt en tredjedel av EU-länderna. Förslaget har också antagits av EU-parlamentet. Problemet är att det blockeras av flera regeringar i Rådet.
Utöver EU-lagar är det viktigt att driva på opinionen och stötta alla civilsamhällesorganisationer och aktivister som kämpar för hbtqi-rättigheter runtom i Europa. Vi i Vänsterpartiet har kontakt med aktivister i flera länder, inte minst i Polen, som ofta understryker hur viktigt det är att de får stöd från omvärlden för att trycka på sina regeringar och medborgare.
