När jag kommer in på Annie Lööfs kontor är det första jag ser en vidöppen garderob fylld med tjusiga högklackade skor, som säkert skulle göra vilken dragqueen som helst grön av avund. Annie förklarar att hon tar på sig högklackat när hon exempelvis besöker Riksdagen, men på kontoret är det mer foträtt som gäller. Sedan går vi raskt över till allvarligare ämnen. Valet närmar sig ju med stormsteg, men först är det Europride där Annie både ska gå i paraden och medverka vid partiledardebatten i Pride House – som enligt henne mycket väl kan bli det egentliga startskottet för valspurten.
Vilken är den viktigaste hbtq-frågan just nu?
– Mest akut är den psykiska ohälsan bland framför allt unga transpersoner. Jag träffade RFSL för några veckor sedan som presenterade skrämmande siffror vad gäller självmordsstatistiken i den gruppen. Där tror jag att den nya könstillhörighetslagen kommer att vara viktig, som regeringen förhoppningsvis snart lägger fram efter att ha dragit den i långbänk. Som det är i dag måste man ju genomgå en könskorrigerande operation för att få byta juridiskt kön, nu blir det istället två separata lagar. En annan viktig del för att hjälpa unga människor som mår dåligt är att stärka sexualundervisningen i skolan, och att aktivt jobba mot kränkning och mobbing. Vi vill också jobba för att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin.
Eftersom du nämnde hedersvåld kan vi ju ta det direkt. Många homosexuella och transpersoner drabbas av hedersvåld – vad kan och bör göras för att stoppa detta?
– Hedersvåld är något helt avskyvärt, som drabbar många barn, kvinnor och hbtq-personer när de inte passar in i någon annans norm. Här vill vi skärpa straffen, men vi vill också kartlägga hur det egentligen ser ut eftersom vi i dag har alldeles för lite kunskaper. Det finns ju exempelvis hbtq-personer som tvingas ut från Sverige för att gifta sig mot deras vilja, där vill vi införa utreseförbud vid misstanke att detta är på gång att hända.
Ert engagemang vad gäller flyktingar har blivit något av en profilfråga för er under valrörelsen, där ni ju delvis har en annan linje än resten av Alliansen?
– Hur man ser på flyktingpolitiken är ju ytterst en värderingsfråga, om hur man ser på människor. För oss handlar detta om att alla är lika mycket värda, oavsett vilken sexuell läggning man har eller om man är född i Sverige eller i Syrien. Vi vill ha en migrationslagstiftning som är rättssäker och som ser den enskilda individen, och att denne behandlas med respekt.
Hur ser du på den försämrade möjligheten för hbtq-flyktingar att få asyl som inträffat under innevarande mandatperiod?
– Regeringen avskaffade ju ”särskilt och synnerligen ömmande omständigheter” som asylskäl, som ju var det som många hbtq-flyktingar hade som lagrum för att få möjlighet att stanna. Centern vill dels återinföra ”särskilt och synnerligen ömmande omständigheter” som vi tycker är en viktig paragraf för personer med klara asylskäl och som riskerar döden om de tvingas återvända till sina hemländer. Jag tycker det är ovärdigt att vi har gjort det svårare för hbtq-flyktingar att få stanna i Sverige. Det är också viktig att Migrationsverkets handläggare har rätt kompetens. Det handlar både om kunskap och bemötande, vilka frågor man ställer. Många av dem, exempelvis homosexuella, som kommer hit och söker asyl upplever att frågorna som ställs är kränkande. Det kan kännas väldigt olustigt att man ska bevisa sin sexuella läggning. Här behöver vi utveckla en hantering som känns värdig, och jag vet att RFSL har tagit fram ett väldigt bra utbildningsprogram för handläggare som jag tror att fler myndigheter behöver ta del av.
Vad tror du om möjligheten att få med de andra allianspartierna på det här?
– Jag tror den är ganska stor. Är man förföljd i sitt hemland på grund av sin sexuella läggning så ska man få möjligheten att stanna i Sverige.
Det andra Pride-seminariet ni håller i handlar om familjepolitik. En aktuell fråga inom detta område är synen på surrogatmödraskap, vilken är Centerns hållning här?
– Centerpartiet vill möjliggöra altruistiskt surrogatmödraskap, vi har tillsammans med Moderaterna skrivit en motion i Riksdagen om detta. Vi vill möjliggöra för vuxna som längtar efter barn att bli föräldrar på detta sätt, möjliggöra för värdmödraskap även här i Sverige. Det handlar också om att vi vill ha en reglering på det här området som i dag är helt oreglerat. Exempelvis så har barn som fötts av surrogatmammor i andra länder i dag inte samma juridiska rättigheter som barn födda här hemma.
Hur ställer ni er till att ett barn ska kunna ha fler än två vårdnadshavare?
– Det finns ju oerhört många stjärnfamiljer i Sverige där det även finns flera så kallade sociala föräldrar, men vi är inte helt övertygade om att fler vårdnadshavare skulle underlätta för barnet. Däremot är vi öppna för att stärka de sociala föräldrarnas rättigheter, exempelvis vid en skilsmässa. Om barnet har vuxit upp med exempelvis två pappor som sedan skiljer sig, där bara den ena varit vårdnadshavare, så har ju barnet lika starka band även till den andra pappan. Då tycker jag vi bör möjliggöra för den pappa som inte är vårdnadshavare att även fortsatt få träffa barnet.
En annan aktuell familjepolitisk fråga är den om bättre anpassa föräldraförsäkringen för att passa stjärnfamiljernas behov.
– Vi vill skapa en modern föräldraförsäkring som möjliggör för vårdnadshavarna att överlåta föräldradagar till två närstående personer. Det är en frihetsreform där man ger föräldrarna större valfrihet.
Centern är ju traditionellt sett ett parti som värnar om landsbygden – vad kan göras för att underlätta för hbtq-personer som väljer att bo där?
– Jag är ju uppvuxen i Småland och känner många som inte vågade komma ut under sin uppväxt, utan istället flyttade till någon storstad för att kunna leva och älska som de vill. Många vågade inte ens berätta för sina föräldrar, och de konservativa föreställningar som finns är fortfarande djupt rotade på vissa håll. Detta leder till ett utanförskap och till psykisk ohälsa för många som försöker hitta sig själva. Dels behöver man ju stärka sexualundervisningen i skolan och prata om attityder och värderingar. Vi vill också se fler hbtq-certifierade ungdomsmottagningar och vårdcentraler. Och fler mötesplatser för både unga och äldre personer. Jag känner själv en person som kom ut vid 55 års ålder, som först då hade självförtroende nog att våga berätta.
På visa håll i landet, exempelvis i Kalmar och Karlskrona, överväger man att inte fortsätta arrangera Pride på grund av för mycket hot och trakasserier…
– Det gör mig så fruktansvärt förbannad. Det vi ser nu är en allt mer polariserad värderingskamp där det finns hatiska krafter som nazister som hatar och hetsar. Dessa vänder sig mot alla människor som inte passar in i deras mall, det kan vara homosexuella likaväl som judar eller liberala politiker. Jag har själv personligen blivit utsatt för NMR:s hets, både vid en boksignering och under mitt tal i Almedalen. Här gäller det att vi är många krafter som gemensamt står upp mot detta. Och att vi manifesterar genom att just gå i Pride-tågen, som ju inte bara är till för dem som själva tillhör hbtq-gruppen, utan för alla oss andra som vill stå upp för tolerans och anständighet.
I min intervju med Jimmie Åkesson i QX aprilnummer sa han att han inte skulle kunna tänka sig att gå i en Pride-parad eftersom de innehåller obscena inslag och nakenhet. Din kommentar?
– Pride är politik och att stå upp för tolerans och grundläggande värderingar om mänskliga rättigheter. Om man förminskar hela Pride till att handla om nakenhet så har man ju inte förstått någonting.
De finns ju trots allt vissa inslag i Pride-paraderna som av vissa kanske kan uppfattas som stötande…
– Det är ju en marginell del av Pride-tågen, och jag har själv så oerhört svårt att provoceras av andra människors livsval. Jag vill att människor ska få vara som de vill, och vill man gå lättklädd i Pride-tåget så ska man få göra det. Detta visar ju återigen på hur Sverigedemokraterna ser på människor som är olika, något som också aktualiserades i deras diskussion om ifall judar och samer också kan vara svenskar. Jimmie Åkesson ser uppenbarligen inget värde i att gå i en parad som manifesterar människors lika rätt och värde. Det är precis detta som höstens val kommer att handla om. Vi står inför ett vägval där det handlar om ifall vi ska ha ett inkluderande samhälle där vi lyfter människor, eller polariserat samhälle där vi delar upp människor. En röst på Sverigedemokraterna är en röst på en politik som ställer människor mot människor, som polariserar och skapar ett splittrat samhälle. Jag är ganska skrämd över att var femte väljare kan tänka sig att lägga sin röst på det där partiet. De senaste åren har det ju med all önskvärd tydlighet framkommit vilka rasistiska och nazistiska åsikter det finns bland SD:s medlemmar, ända upp i högsta ledningen. Det där kan man inte bara vifta bort.
Vad gäller just detta står väl Alliansen och de rödgröna på samma sida?
– Ja, det gör vi. Här måste vi gemensamt stå upp och stå pall. Jag har i många år varit en motpol till Sverigedemokraterna. Men vi måste vara många som står upp mot SD, men också utmanar dem. Jag hoppas att väljarna är kloka nog att välja andra partier än Sverigedemokraterna. Det här är en värderingskamp som pågår över hela västvärlden. I höstens val är det viktigt att vi i Sverige står upp för anständighet, öppenhet och tolerans. Genom att välkomna människor från andra länder och kulturer att jobba i Sverige så gör vi Sverige rikt, och den fajten måste vi ta!
Skulle du kunna tänka dig ett blocköverskridande regeringssamarbete just för att ”sidsteppa” SD?
– Hela den här mandatperioden har ju varit ett blocköverskridande samarbete, och Socialdemokraterna får gärna stödja en alliansregering. Vi har redan gjort upp över blockgränsen inom många områden och det behöver vi göra även efter nästa val, särskilt som vi går mot ett väldigt komplicerat valresultat där inget alternativ kommer att få egen majoritet. Jag vill hålla ihop Alliansen, men jag inser ju att vi inte ensamma kan få igenom all vår politik. Jag säger nej till att samarbeta med SD, och då måste Alliansen förhandla över blockgränsen för att kunna styra Sverige.
Tycker du att Centern har gott i bräschen när det gäller hbtq-rättigheter, eller mer följt med strömmen ?
– Jag tycker vi har gått i bräschen i många av de här frågorna, och gör det fortsatt. Vi är ju exempelvis ett av få partier som står för altruistiskt värdmödraskap. Vi har drivit på för homoadoptioner och könsneutral äktenskapslagstiftning. Jag är också stolt över de personer i Centerpartiet som väldigt tidigt kom ut offentligt, exempelvis Andreas Carlgren. När han kom ut på 90-talet betydde det väldigt mycket för många andra i partiet. Det är viktigt med förebilder, de har en förlösande kraft.
Du nämnde tidigare vikten av att motverka mobbning i skolan. Har du själv upplevt att människor i din omgivning, privat eller på jobbet, vädrat homofoba åsikter?
– Det är klart att jag har varit med om sådana diskussioner och jag klarar inte av när folk är homofoba, utan blir förbannad. Jag har ju spelat fotboll och då spelat med ett antal lesbiska tjejer, och visst har det förekommit gliringar. Inte så mycket från laget, utan från tränare och andra runtomkring. Jag har inga problem med att vara obekväm, så i de lägena har jag bitit ifrån. Även när jag var yngre. Jag blir så trött på människor som vill moralisera över andra människors livsval.
Vad är det första du tänker på när du hör ordet ”gaykultur”?
– Glädje. Stolthet. Kamp.
Vem var den första hbtq-person du fick höra talas om i ditt liv?
– Jag tror det var Jonas Gardell, när jag gick på mellanstadiet, och jag har följt honom sedan dess. Jag minns också väldigt tydligt när Eva och Efva gifte sig.
Umgås du med några hbtq-personer privat?
– Absolut! Väldigt många av mina närmsta vänner är homosexuella, och oftast gifta. De är en väldigt naturlig del av mitt umgänge.
Du har ju en dotter som fortfarande är väldigt ung, men hur tror du att du reagerar och agerar om du så småningom misstänker att hon kanske är lesbisk?
– Jag vill uppfostra min dotter till att vara självständig, ha stark självkänsla och att kunna gå sin egen väg. Det innebär att hon ska kunna jobba med det hon vill och vara den hon vill, och självklart älska vem hon vill. Det viktigaste för en förälder är att skapa trygghet, att visa att vi är stolta över henne oavsett vad hon tar sig för.
QX Betyg: Centerpartiet får 4,4!
”I fullt medvetande om de homosexuellas problem och med full förståelse för dessa, kan vi ändock inte öppna dörren i lagstiftningen och därmed vidga problematiken i stället för att upphäva den. Vägen framåt torde vara att finna i de livsnormer under vilka våra fäder levt.” Så formulerade sig riksdagsledamöten Gunde Raneskog och Sven Johansson 1977 i en motion. De ville inte att åldersgränsen för sexuellt umgänge skulle sänkas till 15 år även för samkönade kontakter.
-”Man bör komma ihåg att det inte är de skärnigas intolerans som är värst utan de tolerantas tystnad”.
Så sa riksdagsledamot Andreas Carlgren i gaytidningen Reporter 1995 efter att han kommit ut som homosexuell i ett TV-program.
– Centerpartiet, en gång Bondeförbundet, har inte alltid haft den vackraste historien. Partiporgrammet 1933 talar om”mindervärdiga utländska raselement” och bekämpande av ”sedligt och moraliskt nedbrytande krafter” som verkar för att ”upplösa familjebanden”.
– Idag är dock tongångarna det rakt motsatta, där partiet antagit ett tydligt liberalt förhållningssätt till familj, sex, könsidentitet och samlevnad.
– Med Andreas Carlgren som vårt första öppet homosexuella statsråd var spiken i kistan fastnitad för den tidigare gravt konservativa synen på familjebildning och samlevnad.
– Idag, med Annie Lööf i spetsen, profiler som EU-parlamentarikern Fredrick Federley ett engagerat HBTQ-Nätverk och många öppna hbtq-personer på valsedlarna, är partiet ett av de få i Sverige som tagit ställning för legalisering av altruistiskt surrogat/värdmödraskap och partiet är i övrigt samstämmigt med HBTQ-rörelsens olika ställningstaganden. Någon uppenbar opposition mot denna från 70-talets och tidigare, bjärt annorlunda förhållningssätt, är inte hörbart. Av det gamla Bonde- och landsbygdspartiets vurmande för folkmoral och ”kristen” etik finns inte mycket kvar.
– När QX gör sin betygsättning räknas såväl dagens politik som historien in. Skulle vi enbart ta dagspolitik står partiet tveklöst på de högsta av bergstopparna, men med en minst sagt obehaglig historia även i HBTQ-sammanhang så fjällar det av ett gäng poäng. QX ger 4,4 i betyg till Centerpartiet.
Uppdaterad 2018-07-28
