Flera hbtq-flyktingar riskerar just nu att bli utvisade. Migrationsverket har kritiserats av Statskontoret för hur de bedömer trovärdigheten hos dessa asylsökande. En av dem som fått erfara konsekvenserna av bedömningarna är 35-årige Ahmed från Irak, vilket QX tidigare skrivit om. Där riskerar han upp till 15 års fängelse. En annan person som har drabbats är lesbiska Davita Nassuna från Uganda som är gift med en svensk kvinna. Hon riskerar nu utvisning eftersom Migrationsverkets ”checklista” inte kunde uppfyllas. I Uganda kan man dömas till dödsstraff enligt landets stränga antigay-lagar.
QX har varit i kontakt med migrationsminister Johan Forssell (m).
– Det är viktigt att enhetlighet och rättssäkerhet upprätthålls i asylprocessen. Regeringen gav därför Statskontoret i uppdrag att göra en översyn av asylprocessen på Migrationsverket, som inkluderade bedömningar av ärenden gällande hbtq+personer. Vi har nu mottagit rapporten från Statskontoret och kommer noggrant att följa upp de rekommendationer som lämnas där.
Varför är det just nu många som får avslag på grund av detta? Har regeringen gett nya direktiv till myndigheter och domstolar?
– Nej, regeringen har inte gett några direktiv till Migrationsverket eller migrationsdomstolarna angående bedömningen av hbtqia+ärenden.
Borde inte hbtq+personer med dessa skyddsgrunder få stanna i Sverige?
– Generellt har man rätt till skydd i Sverige om man har en välgrundad rädsla för förföljelse i sitt hemland på grund av sexuell läggning, kön, könsuttryck, könsidentitet eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Hur ett asylärende ska hanteras är reglerat i flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler.
Vad krävs för att dessa personer ska få stanna? Flera har till och med visat chattloggar och bilder, men får höra att dessa inte anses trovärdiga.
– Det är Migrationsverket, som en självständig myndighet, som ansvarar för att handlägga och bedöma asylansökningar. Varje ansökan bedöms individuellt, och ett beslut kan överklagas till migrationsdomstol.
Tidigare i år införde Irak upp till 15 års fängelse för samkönade relationer. Har ni gjort någon ny bedömning om det är förenligt med asylrätten att neka homosexuella från Irak asyl?
– Migrationsverket använder relevant och aktuell information om situationen i de asylsökandes hemländer. En förändrad lagstiftning, som den om samkönade relationer i Irak, tas i beaktande vid prövning av ett ärende.
Om en person bedöms vara homosexuell, är det i sig skyddsgrundande om man kommer från Irak eller andra länder med fängelsestraff för homosexualitet? Har detta förändrats nyligen?
– Migrationsverket analyserar händelseutvecklingen i ursprungsländerna för att göra välgrundade bedömningar av skyddsbehovet. Den som bedöms ha behov av skydd beviljas uppehållstillstånd enligt utlänningslagen.
Hur tycker du att man ska bedöma en persons trovärdighet kring sin sexuella läggning?
– Som statsråd kan jag inte uttala mig om hur en myndighet och domstol hanterar enskilda ärenden. Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare använder vägledande avgöranden från EU-domstolen och Migrationsöverdomstolen, riktlinjer från UNHCR och Migrationsverkets egna riktlinjer för prövning av hbtqia+skäl.
Anser du att det är rimligt att en person, som kanske aldrig tidigare pratat om sin sexualitet, ska kunna redogöra för sin inre process kring sin identitet?
– Jag förstår att det kan vara svårt och känsligt att prata om. Att öppna upp sig och berätta om sin sexualitet eller könsidentitet för Migrationsverket kräver ett respektfullt bemötande. En asylutredning måste genomföras i en trygg miljö, oavsett skyddsbehov.
QX.se har också varit i kontakt med Liberalernas riksdagsledamot Anna Starbrink. Hon har tidigare kritiserat Migrationsverkets beslut att utvisa lesbiska Davita Nassuna till Uganda och vill att beslutet rivs upp.
– Jag förväntar mig att regeringen nu arbetar fram en strategi för att öka skyddet för hbtq+personer som behöver stöd i Sverige, säger hon.
Anna Starbrink, som även är aktiv i riksdagens hbtqi-nätverk, anser att rättssäkerheten inte är tillräckligt hög i asylprocessen för hbtq+personer.
– Den senaste rapporten från Statskontoret pekar på brister i enhetligheten i Migrationsverkets bedömningar och att man lägger stor vikt vid den sökandes känslor. De som uttrycker positiva känslor kring sin sexualitet har svårare att få asyl än de som känner skam och stigma över sin homosexualitet.
Hon har tidigare lyft frågan om hbtq+personers asylprocesser och påpekat att många inte får sina ärenden korrekt prövade.
– Regeringen har vid sitt tillträde förklarat att det behövs en översyn av asylprocessen för att stärka kvalitet, enhetlighet och rättssäkerhet, särskilt i ärenden gällande konvertiter och hbtq-personer. Det är viktigt att detta leder till konkreta förändringar, särskilt med tanke på den förfärliga utvecklingen i länder som Sudan och Irak, men också för att många asylsökande har svårt att tala om sin sexualitet med en främmande svensk myndighetshandläggare.
Uppdaterad 2024-10-15
