35-åriga asylsökande ”Ahmed” från Irak, som QX skrivit om tidigare har nu fått brev från Migrationsverket om att han behöver förbereda sig för att lämna Sverige.
Efter beslut hos Migrationsverket och Migrationsdomstolen och efter att Migrationsöverdomstolen valt att inte ta upp hans fall, så väntar nu utvisning.
I de beslut som Migrationsverket och sedan Migrationsdomstolen tagit om Ahmed motiveras avslagen med att han inte har kunnat redogöra detaljerat för sin ”inre process och reflektioner kring sin identitet och sexualitet”. Även om domstolen inte ifrågasätter att Ahmed är bisexuell, så ges han inte asyl för att han inte varit övertygande enligt den metod för att avgöra om en asylsökande är hbtq+person eller ej som använts sedan 2012. Igår kunde QX berätta att Statskontoret kritiserat Migrationsverket för att de använder den så kallade DSSH-modellen vid bedömning av hbtq+asylsökande som en checklista snarare än som ett stöd i sitt arbete.
Tjänstemännen på Migrationsverket kunde tydligen inte checka i alla boxarna i DSSH-modellen när det gäller Ahmed. Han själv berättar att vid de intervjuer han gjorde med Migrationsverket var det första gången han berättade om sina känslor för någon.
– I Irak har vi inte samma kultur som i Sverige när det gäller frågor om sex, samlevnad och känslor, säger han till QX. Där finns ingen medvetenhet kring dessa ämnen, och ingen kan lära dig eller förklara saker om sex, varken i skolan, bland vänner eller i familjen. Speciellt inte när det gäller homosexualitet. Därför är det skamligt och förbjudet att prata om sådana frågor. Under intervjuerna i Sverige var det första gången jag någonsin pratade om mina inre känslor, och det var mycket svårt för mig.
Eftersom checklistan inte kunde fyllas i av Migrationsverket så skall han nu återsändas till ett land som nyligen kriminaliserade samkönade relationer med långa fängelsestraff som påföljd.
QX har kontaktat Migrationsverket för att få deras syn på homosexuella asylsökande från Irak. De kan inte svara specifikt på frågor om Ahmeds fall, men ger ändå en inblick i hur de resonerar.
Tidigare i år införde Irak upp till 15 års fängelse för samkönade relationer. Har ni gjort någon ny bedömning om detta är förenligt med asylrätten och skyddsbehovet att neka homosexuella från Irak asyl?
– Migrationsverket har inte ändrat sin bedömning med hänvisning till lagändringen utan har även tidigare ansett att homosexuella riskerar förföljelse, både från allmänheten, myndigheter, säkerhetsstyrkor/milisgrupper samt från deras egna familjer.
Om en person bedöms vara homosexuell, är det i sig en skyddsgrund om man kommer från Irak? Har detta förändrats nyligen?
– Ja, som vi nämnt ovan, om en person från Irak anses riskera förföljelse på grund av sin sexuella läggning, bedömer Migrationsverket att personen är i behov av internationellt skydd. Detta har inte förändrats nyligen utan har varit vår inställning sedan tidigare. Detta beror på att det inte enbart är irakiska myndigheter som utövar förföljelsen, utan även allmänheten, milisgrupper, den egna klanen och familjen.
Hur bedömer ni en persons trovärdighet när det gäller huruvida de är homosexuella?
– Det är viktigt att komma ihåg att det är den sökande som ska göra sannolikt att hen riskerar förföljelse på grund av sin hbtqi-identitet. Den sökande får möjlighet att fritt berätta om sina asylskäl och beskriva sitt liv och sina erfarenheter. Bevisbördan ligger på den sökande som måste göra sina skyddsskäl sannolika.
Anser ni att det är rimligt att en person som aldrig tidigare har pratat eller reflekterat över sina känslor kring sexualitet ska kunna redogöra detaljerat för sin inre process och identitet?
– Migrationsverket förstår naturligtvis att det kan vara svårt att prata om tabubelagda ämnen. Myndigheten ställer inga högre krav på personer från vissa länder, utan alla sökande får möjlighet att beskriva sin livssituation med egna ord. Om man säger sig behöva skydd på grund av sin normbrytande identitet bör man dock kunna berätta om sina upplevelser och erfarenheter kopplade till sin sexualitet och/eller könsidentitet. Vi tar förstås hänsyn till svårigheterna att tala om tabubelagda ämnen. Migrationsverket har tillsammans med andra länder arbetat med EUAA (Europeiska unionens asylbyrå) för att ta fram nytt stödmaterial för hanteringen av asylärenden för hbtqi-personer. Vi hoppas att det nya metodstödet kommer att föreslå alternativa utredningsmetoder som kan användas framöver.
Nu väntar en oviss framtid för Ahmed. Han avslutar med att säga:
– Jag är mycket rädd och lever i fruktan varje dag. Jag förstår inte varför de vill skicka mig till ett land där jag riskerar att sitta i fängelse i 15 år bara för att jag är den jag är. Det finns en stor risk att jag kommer att dö, eftersom min familj har sagt att de ska döda mig efter att de fick veta om min läggning.
Ahmed är ett påhittat namn eftersom han av säkerhetsskäl har valt att vara anonym.
