I en analys av Migrationsverket som regeringen beställt framför Statskontoret kritik mot den rättsliga kvaliteten i de asylbeslut som tas. Även om arbetssättet ”skapar förutsättningar för enhetliga bedömningar inom enskilda enheter” så saknas intern kontroll och uppföljning vilket gör att den ytterst ansvarige, generaldirektören, inte får nog med underlag för att garantera kvalitet.

Statskontoret pekar bland annat på att det råder stor skillnad mellan antalet bifall beroende på vilken av Migrationsverkets regioner som handhar ett ärende. Bland de tre regionerna, Nord, Väst och Syd är det Syd med säte i Malmö som bifaller flest medan Nord som har huvudort Stockholm avslår flest gånger. Skillnad finns även i hur Migrationsdomstolarna sedan hanterar överklaganden.

Att verksamheten ändå är fungerande säger Statskontoret beror på att beslutfattare på lokal nivå tar ”stort ansvar”.

– För att komma till rätta med bristerna behöver Migrationsverket analysera och försöka förstå vad skillnaderna mellan regionerna inom asylprövningen beror på. Myndigheten behöver även börja följa upp den rättsliga kvaliteten i ärendehandläggningen på ett systematiskt sätt, säger Statskontorets generaldirektör, Annelie Roswall Ljunggren, i sin kommentar.

I regeringsuppdraget låg att speciellt titta på hanteringen av hbtqi- och konvertitärenden. Statskontoret har gått igenom rapporter från såväl RFSL som RFSL Ungdom liksom talat med Asylrättscentrum och UNHCR. En ofta förekommande kritik mot Migrationsverkets bedömning om en hbtqi+asylsökandes trovärdighet handlar om att handläggare använder ”DSSH-modellen” (Difference, Stigma, Shame, Harm) i sina utredningar och beslut.

DSSH-modellen, skrivs i Statskontorets rapport, togs fram 2o12 efter kritik mot att trovärdighet i allt för hög grad byggde på berättelser om ”praktisk erfarenhet”. ”I stället ville modellen flytta fokus till den sökandes inre känslor, upplevelser och identitet,”, skrivs i rapporten. Modellen för att bedöma trovärdighet hos hbtqi+asylsökande har, skrivs i rapporten, kommit att användas av handläggare mer som en checklista än som ett stöd.

I en pågående forskarstudie vid Uppsala universitet har 257 hbtqi-ärenden studerats och enligt Statskontorets rapport har det hittills framkommit att: ”Om den sökande uttryckt negativa känslor som skam och stigma i förhållande till att hen upptäckte sin sexuella läggning så är det större sannolikhet att den sökande får bifall på sin asylansökan. Om den sökande uttrycker positiva känslor till att hen upptäckte sin sexuella läggning så är det mindre sannolikhet att den sökande får bifall i asylärendet.” I studien framkommer även att om den asylsökande är med i en hbtqi+organisation ökar chansen att få asyl.

Migrationsverket har kritiserats för att inte förstå asylsökanden som inte omedelbart uppger att de är homo-bisexuella och/eller transpersoner. Men i den studie som pågår hos Uppsala universitet har det inte kunnat bekräftas att det ligger asylsökande i fatet att längre fram i asylprocessen ta upp den omständigheten.

RFSL som länge arbetat för att förbättra Migrationsverkets hantering av hbtqi+ärenden, är fortsatt djupt kritisk och känner igen Statskontorets kritik.

– Vi kan aldrig acceptera att brister i rättssäkerheten ytterst leder till att skyddsberättigade hbtqi-personer utvisas till förföljelse, säger Peter Sidlund Ponkala, förbundsordförande RFSL. Det är brister som RFSL och RFSL Ungdoms rättsliga granskningar påvisat sedan flera år. Vi nöjer oss inte förrän regeringen säkerställer att Migrationsverket kommer till rätta med problemet.

Från Statskontorets sida vill man komma åt problemet med att komplexa ärenden, dit hbtqi+ärenden och bedömningar av konvertiter, dvs i praktiken muslimer som konverterat till kristendom, genom att tillsätta en arbetsgrupp som skall ta fram en ”nationell standard”. 2013, efter att Migrationsverket var hårt kritiserat för sin hantering av just hbtqi+ärenden så utbildades och tillsattes drygt 20 ”experter” på just de ärendena. Den strategin menar Statskontoret nu skall ersättas av den nationella standarden.

RFSL Ungdoms förbundsordförande Elias Fjellander är inte helt nöjd med det som sätt att komma åt de problem som finns.

– Utredningens förslag räcker inte till för att åtgärda den bristande rättssäkerheten hos Migrationsverket, som äventyrar asylsökande hbtqi-personers rätt till en rättvis prövning. Dessutom lyser barnrättsperspektivet med sin frånvaro, säger han i ett gemensamt pressmeddelande med RFSL.

Migrationsverket tolkar Statskontorets analys mer positivt. Kritiken om bristande kvalitet påpekar Migrationsverket inte handlar om något systematiskt och gläds åt att Statskontoret inte föreslår införandet av en ”extern tillsynsfunktion inom migrationsområdet”. Men i mycket av kritiken finns ”igenkänning” menar rättschefen på Migrationsverket Carl Bexelius.

–  Vi måste helt enkelt förbättra vår interna styrning och uppföljning. Vi har redan inlett den resan och Statskontorets rapport utgör en bra grund för oss i det fortsatta arbetet, säger Carl Bexelius som inte kommenterar förslaget till en arbetsgrupp för att komma till rätta med bristen på en nationell standard vid ”komplexa ärenden”.