– Den nya lagen bygger inte på självbestämmande vid ändring av juridiskt kön, men det är ett välkommet steg som kan bidra till ökad personlig trygghet och säkerhet för transpersoner.
Det säger RFSLs förbundsordförande Peter Sidlund Ponkala i en kommentar till den nya könstillhörighetslagen som fick en tydlig majoritet av riksdagens ledamöter bakom sig, trots varningar och närmast desperat inhopp från den kristdemokratiska toppolitikern Mikael Oskarsson.
Peter Sidlund Ponkala säger att RFSL nu fortsatt kommer att driva frågan om självbestämmande, ”precis som i de över tio europeiska länder som redan moderniserat ändringen av juridiskt kön” och han konstaterar att den lag som nu antagits har flera fördelar:
– Idag kan det ta fem-åtta år för transpersoner att få ett nytt juridiskt kön, den nya lagen förväntas förkorta den tiden avsevärt och gör att livet inte längre kommer sättas på paus för de transpersoner som väntar på ändring av juridiskt kön. Den könsbekräftande vården kan få en lättad administrativ börda och kötiderna kan därmed också minska. Och inte minst, ett erkännande och respekt från samhället.
Ulrika Westerlund (MP), som själv varit med om att utreda transpersoners livsvillkor och under lång tid arbetat för en reformering av den drygt 50 år gamla lag som nu ersätts säger till QX att det är blandade känslor hon har idag.
– Jag är glad att detta gick igenom. Det är en framgång givet hur enormt svårt det varit att få den på plats och det kommer bli bättre för transpersoner i Sverige.
Samtidigt ser hon hur debatten kring transpersoners rättigheter har förändrats under den tid hon arbetat aktivt med frågorna.
– För några år sedan skulle jag inte kunna föreställa mig att det inte skulle kunna gå att få igenom en lag som de andra nordiska länderna har.
Du talar om att Sverige är påverkade av en global debatt kring hbtq- och i detta fall transfrågor. Märkte du av detta i dagens debatt?
– Ja, jag hamnade i ett replikskifte med Alexander Christiansson från Sverigedemokraterna där hbtq-rörelsen beskrivs negativt som en lobbyorganisation.
I replikskiftet beskrev Christiansson att det finns en ”stark lobbysim i dessa frågor som jobbar väldigt, väldigt aktivt”.
Dit räknade han Ulrika Westerlund i rollen som ordförande för RFSL och fortsatte.
– Det finns en så hård stigmatisering att man känner en sån hård press på sig att stå upp för ideologisk, politisk styrning, i de här fälten som jag tycker är mycket, mycket allvarligt, sa han. Och det hoppas jag vi i vår regering kommer att komma till rätta med och det är något jag kommer att arbeta mycket hårt med och det är en av de stora frågorna som gjorde att jag engagerade mig politiskt.
Det replikskiftet menar Westerlund är tecken på hur diskussionen förändrats.
– Det finns ju olika synsätt. Men då väljer man att beskriva den ena sidan som en skum lobby. Jag tänker snarare att man kan konstatera att hbtq-rörelsen drivit på för förändringen och så finns det en annan grupp som drivit på mot denna förändring. Det finns ju inget skumt i sig själv att rörelser driver sina uppfattningar. Så fungerar det i vårt samhälle, konstaterar hon.
En skillnad hon sett med Finland, där en självbestämmande-lagstiftning antogs förra året är att där ställde sig kvinnorörelsen positiv till reformen.
Men så lägger hon till
– Idag är det ju absolut pepp, så får vi analysera mer senare.
Har du redan börjar planera för nästa steg?
– Det är en lång startsträcka för den här lagen som träder i kraft först i juli nästa år. Först då kan vi se vad förenklingarna kommer innebära i praktiken. Sedan skall lagen utvärderas efter tre år. Innan dess kommer inget nytt hända.
Så först 2028 ser det ut som att ett nytt arbete för att få Sverige att följa sina grannländer och införa självbestämmande för transpersoner och icke binära.
– Det är ju inte precis i morgon vi arbetar för ytterligare reformer, konstaterar Westerlund.
Även Transammans ordförande Signe Krantz, som röstades fram till priset Keep Up The Good Work på QX-galan i februari välkomnar att lagen antogs.
– Jag är lättad, glad och tacksam. Det här är den största milstolpen för hbtqi-rättigheter på många år. Transpersoner kommer få större makt över sina egna liv, vården kommer spara mer resurser och det kommer ta kortare tid att bli erkänd av staten.
Sverige väljer inte självbestämmade. Hur ser du på det förslag som nu gått igenom?
– Det viktigaste är att rättsliga rådet inte längre fattar besluten och att lagarna nu skiljer på juridik och medicin. Men det krävs fortfarande en bedömning för att få ändra juridiskt kön och vi hoppas att Sverige i framtiden kan införa fullt juridiskt självbestämmande och lägre åldersgränser för byte av juridiskt kön.
Det har varit en periodvis hätsk debatt inför beslutet. Hur har transpersoner i Sverige påverkats av det som sagts?
– Debatten har varit väldigt tuff för många. Det har pratats mer om oss än med oss. Det hat spridits felaktigheter, myter och nidbilder. Våra rättigheter har behandlats som filosofiska övningar. Tusentals transpersoner kan idag pusta ut och slappna av för första gången på några månader, om inte år.
Kommer Transammans nu starta arbetet för att reformera den. Svenska lagen så att självbestämmande införs?
– Transammans kommer nu skifta fokus till att Sverige ska utreda ett tredje juridiskt kön och att vården bättre ska ta hand om personer medan de står i kö till vården. Det finns mycket att göra och Transammans kommer bara bli större och viktigare.
