”Miljöpartiet har ingen regelrätt hbtqi+organisation med medlemmar, men vi har ett internt nätverk som är öppet för alla Mp-medlemmar att engagera sig i.” Det berättar Ulrika Westerlund, riksdagsledamot på stockholmsbänken.
– Vi har också JMK, Jämställdhets- och mångfaldskommittén, som också jobbar bland annat med hbtqi-frågor.
Främsta framgångarna under 2023?
–Vi har sett en del internationella framgångar, som till exempel Spaniens könstillhörighetslag och att samkönade relationer avkriminaliserades i flera länder, till exempel Mauritius. Estland introducerade jämlik äktenskapslagstiftning. När vi hade Jessica Stern, Bidens special envoy för hbtqi-rättigheter, på besök så framhöll hon också att det var färre länder i världen som inte har några hbtqi-organisationer alls. Det är ju också en framgång i sig. I Sverige har ju regeringen gjort några satsningar, inom ramen för handlingsplanen för hbtqi-personers rättigheter, till exempel gällande mötesplatser för unga hbtqi-personer. Positivt att arbetet fortsätter.
Allvarligaste bakslagen under 2023
–I Sverige definitivt att regeringen inte lyckades lägga fram någon könstillhörighetslag som utgår från självbestämmande och att inga andra lagstiftningsreformer verkar vara på gång på hbtqi-området, förutom eventuellt förbud av omvändelseförsök. Vi väntar ju till exempel på en ny föräldrabalk. Sedan är ”debatten” om framförallt transpersoners rättigheter ett gigantiskt bakslag i sig själv. Den är ju också en del av ett internationellt motstånd, som delvis är väldigt organiserat. Läs till exempel den nyligen publicerade rapporten från SPLC.
– Internationellt finns det tyvärr också gott om allvarliga bakslag. Rysslands klassande av hela hbtqi-rörelsen som extremistisk och därmed förbjuden; Ugandas nya lag mot homosexuella handlingar, vilket i vissa fall kan ge dödsstraff, men som också innehåller bland annat angiverikrav. Och hela det ökade motståndet globalt vilket följer av uppsvinget för högerextrema och högerpopulistiska partier i många länder.
Vilka förhoppningar har du för det kommande året?
– Att åtminstone den förändring av könstillhörighetslagen som nu ligger på bordet (utskottsinitiativet från M och L, som bygger på S:s lagrådsremiss) går igenom, även om den inte är allt det som Mp vill se – det vill säga att ändring av juridiskt kön ska kunna göras baserat på självbestämmande. Jag hoppas också att övergången till nationell högspecialiserad vård för den könsbekräftande vården ska innebära en positiv förändring vad gäller tillgång, kvalitet och jämlikhet. Jag hoppas förstås också att fler efterlängtade reformer är på gång. Jag hoppas också att regeringen markerar tydligare mot hatiska åsikter mot hbtqi-personer, även när de framförs av representanter från SD. Sedan hoppas jag förstås att Trump inte blir president i USA och att EU-parlamentet inte gör en sväng åt det högerextrema hållet – utan att väljarna har mänskliga rättigheter i åtanke när de röstar i juni.
Hur kommer du och din organisation att arbeta för att förverkliga dessa förhoppningar?
– Jag kommer fortsätta jobba för hbtqi-personers rättigheter från min plattform i riksdagen: motioner, debatter, seminarier, möten, och så vidare. Kommer självklart också vara mycket engagerad i EU-valet! Det är ett val där väldigt mycket står på spel.
Rasmus Ericsson är förbundsordförande för Öppna Kristdemokrater som har 88 medlemmar i en nationell förening där förbundsstyrelsen leder arbetet. ”Vi arbetar för att öka kunskapen om och förbättra livsvillkoren för människor som bryter normen för sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika”, berättar Ericsson och berättar att de prioriterade frågorna under kommande år är ”att förbättra familjepolitiken och att den ska bli mer jämlik. Transpersoners rättigheter och möjligheter samt att fortsätta arbetet inom EU och EPP är även två viktiga frågor för Öppna Kristdemokrater.”
Vilka har varit de främsta framgångarna under 2023?
– Våra största framgångar är fortsatt frågan kring lika regler för blodgivning. Det var jag som skrev en motion om det till Kristdemokraternas riksting 2021 som besvarades och sedan bifölls av partistyrelsen. En viktig fråga som jag nu ser fram emot ska bli verklighet 2024 tack vare våra kristdemokratiska ministrar.
De allvarligaste bakslagen?–
De allvarligaste bakslaget var frågan kring lagen om könstillhörighet där Kristdemokraterna valde att gå en väg som vi menar inte stämmer överens med kristdemokratiska principer och idétraditionen. I denna fråga blev inte Öppna Kristdemokrater tillfrågade inför, under eller efter beslut.
Vilka förhoppningar har du på det kommande året?
– Mina förhoppningar på det kommande året är att lika regler för blodgivning ska gå från förslag till praktisk verklighet. Vi kommer fortsätta att arbeta för att regnbågsbarn och regnbågsfamiljer ska ha lika möjligheter och rättigheter i asylprocessen, socialtjänst och skolverksamhet samt i hela välfärdssystemet.
– Öppna Kristdemokrater kommer även fortsätta jobba aktivt för transpersoners rättigheter och möjligheter i Europa och Sverige.
Hur kommer du och din organisation arbeta för att förverkliga dessa förhoppningar?
– Vi arbetar genom att påverka eget parti genom motioner till riksting samt skrivelser till partistyrelsen. Vi genomför ett arbete som medlemmar i European Centre-Right LGBT+ Alliance styrelse där Öppna Kristdemokrater är med i styrelsen. Numera är European Centre-Right LGBT+ Alliance medlemmar i EPP och kan påverka politiken inom EU på ännu mer praktiskt sätt tillsammans med våra samarbetspartners inom European Centre-Right LGBT + Alliance.
– Grunden är dock alltid medlemmarnas förslag och arbete. Utifrån demokratiska principer genomför ett vi gemensamt arbete för HBT+ personers rättigheter och möjligheter i Sverige och Europa på en kristdemokratisk grund.
QX har även strax innan jul kontaktat Vänsterns HBTQ-Nätverk, FPES och organisationen Lesbisk Makt med de fyra frågorna.
Serien avslutas nyårsdagens kväll med RFSLs förbundsordförande Peter Sidlund Ponkala.
