BRÅs rapport över hatbrotten under 2022 visar att 12 procent va den var hbtqi-relaterad. Det gjordes 328 anmälningar, men på grund av flera brott i några av anmälningarna så registrerades totalt 340 stycken som var hbtqi-relaterade.
I kategorin för hbtqi-relaterade hatbrott ingår homofobiska hatbrott (49 procent), transfobiska (22 procent) och övriga hbtqi-relaterade hatbrott (29 procent).
Färre homofobiska hatbrott anmäldes under 2022. Det gick från 60 procent till 49 procent. Generellt sett var det färre anmälningar som registrerades 2022 jämfört med 2020.
– Varför anmälningarna minskar behöver analyseras. Vår bedömning är att det inte är ett gott tecken att antalet anmälningar minskar. Vi tolkar siffrorna som att människor inte ser anledning till att anmäla de brott som sker och det är en farlig utveckling, säger Peter Sidlund Ponkala, förbundsordförande för RFSL, i ett pressmeddelande.
Bland de homofobiska hatbrotten var den vanligaste brottskategorier ofredande, ärekränkning följt av olaga hot. Näst sista var misshandel och sist skadegörelse.
De vanligaste brottsplatserna för de homofobiska hatbrotten var på sociala medier och i chattar. Den näst vanligaste var i närheten av hemmet och den tredje på allmän plats.
Det allra vanligaste offret var män, 60 procent, medan 23 procent gällde kvinnor som utsatts. Övriga anmälningar rörde inte någon fysisk person utan gällde anmälningar om klotter med homofobiska budskap på skolbyggnader.
Jämför man med 2020 års hatbrottsstatistik så har anmälningar om transfobiska hatbrott ökat från 19 till 22 procent. Det vanligaste hatbrotten var i inbördes ordning ofredande, olaga hot och ärekränkning. De vanligaste brottsplatserna för transfobiska hatbrott var desamma som för de homofobiska. Digitala medier, allmän plats och i närheten av sitt hem.
Det var en större andel män än kvinnor som var utsatta i polisanmälningarna om transfobiska hatbrott, 52 respektive 44 procent. Vilket skiljer sig markant från år 2020. Då var det en större andel kvinnor än män som utsattes för ett transfobiska hatbrott. 51 respektive 36 procent. BRÅ förklarar detta med “att de skillnaderna kan bero på att det generellt sett anmäls få transfobiska hatbrott, och därför blir eventuella skillnader mellan åren förstorade.”
RFSL kräver nu, efter att ha granskat statistiken, att politiken tar ansvar för att alla ska kunna känna sig trygga i Sverige.
– Framförallt är det oroande att se hur offentliga företrädare sprider homofobi eller transfobi, sådant som i slutändan legitimerar hat. Politiken och andra offentliga personer behöver nu ta sitt ansvar kring den här frågan och tonläget behöver sänkas, säger Peter Sidlund Ponkala.
