Arbetet för att motverka diskriminering och verka för hbtqi-personers ”lika rättigheter och möjligheter” fortsätter som tidigare år enligt skrivningar och fördelning av medel i årets budget. En förstärkning av stödet till arbetet mot hiv och aids märks, där det under 2024 till 2026 skall landa på 151 miljoner kronor från årets budgetnivå på 126 miljoner kronor.

I skrivningar om hbtqi-personers situation och behov är Elisabeth Svantessons (m) budget en bekräftelse på att den hbtqi-politik som förts senaste åren ligger fast.

RFSL konstaterar detta och ger därmed regeringen delvis tummen upp.

I budgeten skrivs kring migration bland annat att ”utsatta kvinnor och flickor, kvinnoledda hushåll och hbtq-personer” skall prioriteras som kvotflyktingar, en grupp som dock minskat dramatiskt från ca 5000 årligen till i år 900.

Även om hbtqi-personer är en av de grupper som skall prioriteras bland det fåtal kvotflyktingar som tas emot så oroas RFSL över omläggningen, eller som regeringen gärna uttrycker det, ”paradigmskiftet”, i migrationspolitiken. RFSL skriver att politiken med bland annat tänkta mottagningscenter ”leder sammantaget… till att asylsökandes livsvillkor kommer att likna ett frihetsberövande”.

På det internationella området sägs att Sverige genom ”ett flertal insatser” har stärkt hbtq-personers demokratiska deltagande och inflytande genom bistånd som skall stärka demokratin och mänskliga rättigheter. Just denna inriktning betonas även i ett stycke där insatser skall främja ”det fulla åtnjutandet av mänskliga rättigheter” för bland annat hbtqi-personer. Inom ramen för Nordiska ministerrådets arbete skrivs i budgeten att regeringen fortsatt skall arbeta för att en integrering av ”jämställdhets-, inklusive hbtqi, hållbarhets- samt barnrätts- och ungdomsperspektiv”.

RFSL är dock oroad över den biståndspolitik som aviseras. Även om demokratibistånd och mänskliga rättigheter skall prioriteras i regeringens biståndspolitik, så oroas RFSL över ambitionen att motverka migration och öka återvändande liksom att dra ner på antalet länder som Sverige ger stöd till. Det, menar rörelsen, riskerar leda till att arbetet för hbtqi-personers mänskliga rättigheter kan försvagas.

Medan insatserna för att stärka säkerheten för utsatta minoriteter, i praktiken trossamfund och bland annat RFSL-verksamheter, välkomnas liksom en ökad satsning mot ofrivillig ensamhet bland äldre, som RFSL menar kommer komma hbtqi-personer till godo. Däremot är organisationen kritisk till att bidrag till studieförbunden. RFSL har genom åren haft många verksamheter i samarbete med ABF där de är medlemmar och andra studieförbund.

Hbtqi-personer nämns ganska flitigt i årets budget, både vad gäller referat till tidigare regeringars igångsatta aktiviteter som nya satsningar hos den sittande regeringen. Under delen kring rikets styre hänvisas till det möte med EU:s ministerråd under det svenska ordförandeskapet och den överenskommelse som slöts där fokus på hbtqi-politiken skall sättas på ”frihet från våld, trakasserier och diskriminering”.

Regeringen konstaterar att anmälningarna till Diskrimineringsombudsmannen när det gäller könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning har ökat och ser att ”stora utmaningar återstår” även om de menar att arbetet som nu bedrivits av flera regeringar nu för ”lika rättigheter och möjligheter” har inneburit en ökad synlighet.

Bokstavskombinationen hbtqi nämns totalt 85 gånger i budgeten, främst i utgiftsområde Integration och jämställdhet, i huvudsak för att redovisa redan pågående arbete och resultat av undersökningar hos myndigheter som har hbtqi-strategiska uppdrag.

Under avsnittet kring hälsa och sjukvård skrivs till exempel att ”personer med endast förgymnasial utbildning, hbtqi-personer, personer med vissa funktionsnedsättningar, migranter samt ensamstående föräldrar och personer som står utanför arbetsmarknaden”, är de grupper som har sämre förutsättningar för en god hälsa, uppger sig ha mer ohälsosamma levnadsvanor och oftare än andra drabbas av ohälsa.

Vid våld i nära relationer bland äldre nämns hbtqi-personer som en av de sårbara grupperna. Här är även ”äldre med missbruk, demenssjukdomar och funktionsnedsatta,” utsatta grupper. I budgeten nämns också att hbtqi-personer i samband med suicidprevention behöver uppmärksammas ytterligare och när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa skrivs att gruppen har behov av att ”särskilt stödjas”.

Regeringen vill även lyfta våld i nära relationer och utsatthet för hedersförtryck och skriver att Socialstyrelsen redan har gett stöd till organisationer för detta arbete när det gäller hbtq-personer.