– Ordförandeskapet är en möjlighet att verkligen sätta hbtqi-frågor på agendan, och jag tycker vi har lyckats vilket jag är väldigt stolt över.
Det säger Paulina Brandberg i en intervju med QX under en paus mellan hennes engagemang vid Almedalsveckan. Det hon är stolt över är de ”ordförandeskaps-slutsatser” kring hbtqi-personers säkerhet i Europa som antogs av en majoritet länder vid Europarådets möte den 9 juni. I slutsatserna lyfts att de mänskliga rättigheterna är universella och att det är medlemsstaternas skyldighet att garantera dessa, inkluderat hbtqi-personers där EU-stadgan tolkas ”tydligt” förbjuda diskriminering baserat på kön och sexuella läggning.
– Detta är något som känns väldigt viktigt och att i alla fall 25 av 27 medlemsstater ställer sig bakom tycker jag är en stor vinst, säger Brandberg och nämner det andra hbtqi-inslaget hon vill lyfta när det svenska ordförandeskapet summeras..
– I april anordnade vi en hbtqi-konferensen för att sätta frågan verkligen på agendan. Då hade vi den som ett högnivåmöte. Det var ett sätt från det svenska ordförandeskapet att kommunicera hur viktig den är frågan är.
– Konferensen handlade mycket om hbtqi-strategin som EU antagit och skall gälla 2020till 2025.
– Ja precis det var lite i halvtidsavstämning.
– Vad tycker du och Sverige om hur denna strategi fungerat?
– Jag tycker det är bra att ha den här typen av strategier för att vi skall aktivt arbeta med frågan. Risken är annars att den här typen av frågor glöms bort, särskilt när vi har olika formera av världshändelser och kriser som tar stort fokus i det mediala och i det politiska arbetet.
– 25 av 27 länder ställer sig bakom ordförandeskaps-slutsatserna. Två länder vill inte. Vad kan EU göra för att påverka dem?
– Bara det att vi tar fram den här typen av slutsatser och att det är så stor backning bakom dem gör ju att det sätts press på de som inte är med. Det är ytterligare en anledning till att jag tycker det är viktigt att det finns den här typen av slutsatser för det blir tydligt att det finns en majoritet bakom. Det i sig gör att det sätter press på dem som inte vill vara med.
– Ett sätt att påverka är i de länder där vi vet att regeringarna varit negativa är att du nu skall delta vid en Prideparad i Polen!
– Ja det är ju ingen hemlighet att det finns problem för hbtqi-personer i Polen, med det som kallas hbtqi-fria zoner som från ett svenskt perspektiv såklart är helt oacceptabelt.
Exakt vilken parad som Paulina Brandberg kommer delta i är ännu inte klart ännu men hon säger att ”delta bli även ett sätt att som svensk minister visa var vi i Sverige står i dessa frågor och kan bidra tillsatt sätta press”.
– Sverige ligger långt efter i det årliga Regnbågsindexet som ILGA tar fram, bland annat därför att vi inte fått till en ny könstillhörighetslag.
– Vi har en ny lag som bereds inom regeringskansliet, konstaterar Paulina Brandberg. Hbtqi-personers rättigheter är en jättefråga för oss liberaler. Det är en fråga där vi i den här processen driver på. Vi förutsätter att det kommer att komma ett nytt lagförslag inom kort. Det är något som Ulf Kristersson och Ebba Busch kommunicerade under förra årets Pride att även de vill att vi skall ha en uppdaterad könstillhörighetslag.
– Då kanske man kan hoppas att det blir någon presentation under Stockholm Pride?
– Vi vet att det här är en lag som är otroligt efterlängtad av de som berörs av den. Vi ser behovet och vi trycker på i regeringskansliet för att processen skall komma framåt såg fort som möjligt.
Den ytterligare förseningen av en ny könstillhörighetslag och hur den kommer utformas lär bli en av de centrala frågorna i samband med festivalen i Stockholm. Paulina Brandberg berättar att hon kommer delta såväl vid paraden som vid panelsamtal med RFSL och RFSL Ungdom. Bland månag andar aktiviteter.
– Som minister med ansvar för hbtqi-frågor är det en självklarhet att delta i Pride och det gjorde jag även innan jag fick ansvar för de här frågorna, berättar hon för QX.
