När QX Gayskola i och med denna lektion stänger vill vi såklart göra det med flaggan i topp. Så vi tar till det kungliga knepet och berättar om en av våra mest queera regenter. För i raden av herrar som sägs ha uppskattat andra herrar, Magnus ”Smek” Eriksson, Gustaf III, Karl XII och såklart V-Gurra, så sticker onekligen Drottning Kristina ut.
Hon föddes i december 1626 på Stockholms Slott med Gustav II Adolf som far och Maria Eleonora av Brandenburg som mor.
I sin självbiografi konstaterar hon om vad hon hört sägas när hon föddes: ”Jag var luden över hela kroppen och hade en grov, stark stämma. Allt detta gjorde att mina jordemödrar, som tog emot mig, trodde att jag var en gosse.”
På grund av en ovanligt krigisk pappa som dog ung i fält så blev Kristina drottning och Sveriges regent redan som 6-åring, men med förmyndare. När hon som 18-åring väl blev krönt enligt konstens alla regler så fanns inte riktigt alla språkliga traditioner anpassade till en regerande drottning. Så efter fyra timmars kröningsceremoni med regalierna i hand blev hon av härolden utropad som kung: ”Nu är drottning Christina Crönter Konung öfuer Swea och Götha Landom och dess Underliggiande Provincier, och ingen annan”.
Kristina ansågs vara ovanlig genom sitt könsuttryck och sitt totala ointresse inför giftermål. I spekulationerna då och i historieböcker har hen antytts vara könsöverskridare. Någon forskare har menat att hon var intersexuell och andra, som läst hennes översvallande kärleksfulla brevväxling med hovdamen Ebba Sparre, menar att hon var det som i vår tid kallas bi- eller homosexuell.
Författaren och den inte helt hbtqi-kompatibla forskaren Sven Stolpe kom fram till att hon inte ville gifta sig med en man eftersom hon utvecklat en ”sexuell neuros” på grund av ”insikten om den egna abnormaliteten”.
För hbtqi-personer, efter att homosexualitet som begrepp och därefter följande identiteter utvecklats till kultur och gemenskap har Drottning Kristina varit en hyllad förebild.
Både det att inte dölja sitt könsöverskridande, att ogenerat skriva kärleksbrev till kvinnor och att våga bryta upp, lämna den svenska tronen och den svenska lutherska tron för att göra ett eget val och konvertera till katolicismen, har varit en källa till inspiration.
När Greta Garbo spelade Drottning Kristina i en Hollywood-film från 1933 blev den del i att forma lesbisk identitet och öppna för könsöverskridande i den lesbiska kulturen.
Huruvida Drottning Kristina om hon levde idag skulle ha definierat sig som trans, intersexuell och/eller lesbisk kommer vi aldrig få veta.
Hon avled i Rom, april 1689, och ligger begravd under Peterskyrkans basilika. Ett av de många citat som hon lämnade efter sig löd: ”Jag föddes fri, levde fri och ska dö frigjord”, förevigat på en minnesplakett i Palazzo Corsin där hon bodde vid sin död.
Konstverket här ovan av den troligen homosexuella konstnären Kristian Zahrtmann finns hos Statens museum for kunst i Köpenhamn.