Den 21 februari var det inplanerat att regeringen skulle presentera sin proposition om en ny könstillhörighetslagstiftning.
Men det har fastnat i förhandlingar mellan regeringspartierna. Medan länder i vårt närområde har sedan år antagit könstillhörighetslagstiftning som baseras på självbestämmande ser det nu ut som att frågan kommer dra ut på tiden ännu en gång. Och nyligen var det Finlands tur att uppdatera sina lagar.
Inom en vecka behöver ett datum för att lägga fram en proposition presenteras om inte frågan skall skjutas upp till efter sommaruppehållet.
HBT-Liberalernas förbundsordförande Carl Otto Engberg säger till QX att det är ”problematiskt om regeringen drar ut på tiden om ny könstillhörighetslag”. Han påpekar att Ulf Kristersson markerat betydelsen av hbtqi-frågor och efterlyst en ”modernare hbtq-politik”.
– I grund och botten är det ett viktigt symbolvärde när en statsminister säger att hbtqi-frågor skall tas på största allvar. När det då för första gången skall hanteras av regeringen så ser det nu ut som att det kommer dra ut på tiden. Det är jag mycket kritisk till, säger han.
Just problematiskt att få ihop regeringen, både inom partierna och mellan partierna, antydde Förbundsordföranden i Öppna Moderater, Kim Nilsson, som till QX sa att det fanns för lite information om hur hans eget parti ställde sig för att kalla det en ”högoddsare” att vi under mandatperioden kommer få se en ny könstillhörighetslagstiftning.
Att just en ny könstillhörighetslagstiftning inte var högprioriterad av det största regeringspartiet kunde noteras när Moderaterna i valrörelsen presenterade sitt hbtqi-politiska program där könstillhörighetslagen inte ens nämndes.
I en intervju med Svenska Dagbladet underströk tidigare i mars Öppna Kristdemokraters Förbundsordförande Magnus Kolsjö att frågan är ”svår”: ”De som inte erkänner det förstår antingen inte frågan eller så slarvar de”.
Inom Kristdemokrater och Moderater finns samma konflikt som inom Socialdemokraterna, där kvinnoförbunden lyfter Kvinnolobbyns farhågor kring att självbestämmande för transpersoner på olika sätt kommer skapa problem för cis-kvinnor. Allt ifrån statistik till transkvinnor val av toalett och om de döms till fängelse, var transkvinnor då skall placeras lyfts. Regeringens stödparti Sverigedemokraterna har samma inställning som de delar av kvinnorörelsen som är kritiskt inställda till individens självbestämmandet.
HBT-Liberalerna, berättar Carl Otto Engberg, står bakom grundidén om självbestämmande och säger till QX att det ändå är positivt att det i sakfrågan om att särskilja på lagstiftning kring det medicinska och juridiska finns en bred parlamentarisk enighet.
Genom Svenska Dagbladet framförde vice ordföranden i socialutskottet, Fredrik Lundh Sammeli (S), en flirt för att då ett förslag från regeringen inte blev klart till den 21 februari få regeringen att göra upp med oppositionen. Den tidigare socialdemokratiska regeringen la inför Stockholm Pride i somras och i sista stund, efter att Stefan Löfvén hösten 2021 utlovat ett förslag innan valet, fram ett lagförslag som möttes av hård kritik från hbtqi-rörelsen för att inte gå långt nog vad gäller självbestämmande.
Frågan om en ny könstillhörighetslagstiftning har hanterats genom utredningar, debatter och lagförslags sedan början av 2000-talet. I januari 2006 tillsatte den dåvarande regeringen en ”könstillhörighetsutredning” som året efter lämnades över till Göran Hägglund (kd). Delar av det som förelsogs då har blivit lag, som att tvångssteriliseringen togs bort.
QX har kontaktat Ancko Ankarberg Johanssons (KD) presstjänst för att få en kommentar om möjligheterna av att frågan om en ny könstillhörighetslagstiftning kommer upp på vårens politiks agenda.
Uppdaterad 2023-03-16
