I panelen satt tre deltagare som har försökt skaffa så kallade ”könskonträra” namn, två representanter från det politiska etablissemanget och Kerstin Burman från Antidiskrimineringsbyrån. De deltagare som uppenbart saknades, var de som blivit inbjudna från Patent- och Registreringsverket (PRV) samt Skatteverket; de två myndigheter som beslutar om vilka namn man får bära och inte bära i Sverige.
Medan Immanuel Brändemo och Jan-Olov Madeleine Ågren redogjorde för omständliga processer och ideliga avslag då de försökt få heta de namn omgivningen känner dem som, berättade Fredrik Stillerud från Norge, hur det i Norge bara var att ansöka om namnbyte med hänvisning till sin egen uppfattning om sitt kön. Varför är då processen så oerhört komplicerad här i Sverige?
Riksdagsledamöter Barbro Westerholm (fp) och Fredrik Lundh (s) förklarade det med att det i Sverige är hemskt svårt att ändra en liten del i en lag. Istället måste hela lagen omarbetas i en mångårig process, där dessutom frågorna kring specifika problem som transpersoners utsatthet i namnlagen riskerar att tappas bort. Efterhand uppdagades dock i debatten att det egentligen är tillämpningen av lagen som är problemet och inte lagens utformning i sig.
Kerstin Burman berättade hur hon i sitt arbete har rotat igenom lag efter lag på jakt efter ett uttryckligt förbud mot bärandet av så kallade könskonträra namn.
– Det enda jag hittade var i en formulering från 1960. Där står bara om nyfödda, att det inte är lämpligt att ge flickebarn ett gossenamn och tvärtom. Det står ingenting om vuxna människor och lagen har sedan dess uppdaterats och är alltså inte ens något som gäller längre.
Panelen konstaterade att tillämpningen av lagen ligger i enskilda handläggares händer och att en praxis har utvecklats baserad helt på vad ”allmänheten” tänker om kön, namn och i förlängningen könsnormer i stort. Frågan om vem namnlagen egentligen är till för och vem som ska ”skyddas” från de könskonträra namnen diskuterades också.
I avslag från myndigheter motiveras besluten bland annat på grunden att ingen får ta ett namn som kan tänkas vålla bäraren obehag. Publiken i dagens seminarium kan vittna om ett helt uppenbart obehag – vållat av PRV och Skatteverket.
Uppdaterad 2016-12-29
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
