Vårdpersonal samtalar om hbt-kompetens

Panelmedlemmarna bestod av: Luisa Escuder från Riksby Vårdcentral i Bromma. Vilka är den första vårdcentralen som blivit hbt-certifierad av RFSL. De har utbildat personalen i hbt-frågor, har en liten hbt-grupp och har två regnbågsflaggor i entrén.
Maria Sedmark från Gaysyrrorna, vilka bildades för cirka ett år sedan. De vill verka för ett öppet arbetsklimat, motverka diskriminering, bevaka omvårdnadsfrågor kring hbtq-personer och synliggöra frågor som kan uppstå. De har också föreläsningar och samarbetar med andra hbtq-föreningar.
Anna-Lena Näsström från Järva Ungdomsmottagning, vilka startade en hbt-grupp utifrån eget intresse.
Eva Tapper från Regnbågsprojektet Mama Mia på söder, vilken är en mödravårdsmottagning med hbt-kompetens.
Sven Grützmeier från Venhälsan på Södersjukhuset, och ordförande för homosexuella läkare.

Samtalet inleddes med frågan om hur hbt-kompetensen kan förbättras både för patienter och för personal. Louisa Escuder tycker att vården måste bli bättre på att bemöta patienterna på deras villkor. Och menade att bara vetskapen om att många hbt-personer vittnat om illa bemötande borde räcka.
En ur publiken inflikade och undrade vilka slags frågor hon brukar ställa till patienterna.
– Jag ställer inga frågor alls. Meningen är inte att vi ska vara en hbt-vårdcentral utan att patienterna förstår att alla är välkomna, och att vi jobbar även med andra diskrimineringsfrågor, svarar Luisa Escuder.
En annan person frågade om de brukar samarbeta med andra vårdcentraler. Luisa Escuder svarade nej, men att de brukar försöka sprida kunskapen och att de märkt av ett intresse. Däremot tror hon att dessa seminarier måste vara obligatoriska för att få dit personalen.

Sven Grützmeier framhävde vikten av att få med hbt-kunskap i läkarutbildningen. Men Anna-Lena Näsström menade att det inte bara ska vara utbildning i hbt-frågor utan att det också måste finnas ett normkritiskt tänkande. Samtalet om bemötande fortsatte och nästa publikfråga var varför denna fråga hittills är så Stockholmfixerad.
– Tanken är att nå ut med verksamheten i hela landet. Vi har märkt att det är svårare för kvinnor än för män att vara öppna på sina arbetsplatser, svarar Maria Sedmark från Gaysyrrorna.

Diskussionen kom in på hbt-certifiering och Maria Sedmark frågade retoriskt: ”För vem ska vi ha hbt-certifierade vårdmottagningar? Målet är att de inte ska behöva finnas”.
Luisa Escuder från Riksby Vårdcentral håller med om att certifiering inte är målet. Certifieringen kan också vara negativ menar hon, eftersom det lyfter upp att sjukvårdspersonalen är okunnig, och att hbt-personer är diskriminerade. Istället borde hbt-kunskapen intigreras så att det blir en vanlig vårdcentral för alla. Och, påpekar hon, utbildning är en färskvara; det kommer hela tiden ny personal.
– Hbt-certifieringen måste även gälla hur arbetsmiljön ser ut, säger Maria Sedmark från Gaysyrrorna.

En RFSL-medlem flikar in och är skeptisk till certifieringen och undrar hur det ska kunna bli lika på alla vårdinrättningar. Medlemmen tycker istället att det viktigaste är att vara öppen för att inte alla är hetero. Eva Tapper från Regnbågsprojektet ser ett problem med mottagningar som inte tycker att de behöver certifieras, för att ”Det här kan vi redan”.
Från publiken hörs en röst om hur viktigt det är att integrera hbt-kunskapen även i andra utbildningar.

Moderatorn Axel Grönqvist avslutar samtalet med att be paneldeltagarna ge sin bild av en vision om tio år.
Sven Grützmeier från Venhälsan tror att det finns ordentlig undervisning på universiteten, och ser inte att behovet av specialmottagningar för hbt-personer skulle ha minskat. Han tycker att hbt-certifiering är en bra idé.

Luisa Escuder från Riksby Vårdcentral tror att hbtq-personer inte längre är något märkvärdig alls i samhället och att sjukvården är bättre.
Eva Tapper från Regnbågsprojektet tycker att tio år är en alldeles för kort period, men hon hoppas att även Anna från Ludvika får hjälp med insemination.
Anna-Lena Näsström från Järva Ungdomsmottagning förutsätter att hbt-kunskapen finns inom hela vården.
Maria Sedmark från Gaysyrrorna hoppas att det inte finns hbt-certifierade vårdmottagningar, eftersom behovet inte finns.