Syftet med det sistnämnda festivalen är att visa korta filmer som är gjord av “women of color”. Kvinnor visar under ett intensivt program sina filmer på festivalen där varje filmregissör gestaltar ett ämne utifrån ett personligt intresse. Några filmer från Queer Women of Color festival i år var Labels Are Forever (Jinky de Rivera, 2008). I en komisk berättelse är 007 Secret Agent J. Wong utsänd för att undersöka hur etiketter används av lesbiska tills hon inser att uppdraget är falsk. Queering My Mother (Lourdes Rivas, 2007) handlar om en mor som spionerar på sin dotter när hon blir kär i en annan kvinna, men som ändrar sin inställning och bearbetar sina fördomar. Jagadamba, Mother of the Universe (Amber Field, 2008) handlar om en ung adopterat sydkoreansk lesbisk kvinna som ifrågasätter sitt ursprung och även varför kändisar som Madonna och Angelina Jolie adopterar barn från fattiga länder.
I år kom Pratibha Parmar till festivalen som speciellt inbjudan gäst. Hon är av brittisk indiskt ursprung, född i Kenya och uppväxt i London i ett arbetarklasskvarter. Hon har gjort flera filmer men har aldrig gått i en filmskola. Hennes kanske mest kända film är Khush (Storbritannien 1991) som vann bästa pris på Créteil Films de Femmes i Paris 1992. En film som berättar om lesbiska och bögar i södra Asien.
Några filmer från Queer Women of Color festivalen visades även på Frameline32 LGBT Film Festivalen som ägde rum i slutet av juni. XXY utsågs av publiken till bästa spelfilm. Den handlar om en intersexuell kvinna (Lucia Puenzo, Argentina 2007) och kommer även att visas under Europride 2008. Guinevere Turner, som skrev och spelade i Go Fish och L Word presenterade sin kortfilm Late (USA 2008) om vad som händer när en lesbisk singelkvinna som resar mycket slutar svara i sin telefon, och hennes date och bästa vän börjar dra sina egna slutsatser.
Tilda Swinton skrev och producerade en utmärkt dokumentär om regissören Derek Jarman som 1994 dog i sviterna av aids, regisserad av Isaac Julien (Derek, UK 2008). Jarman gjorde filmer under en tid då British Film Institute gav stöd till regissörer för att de skulle kunna utveckla en egen röst. Han gjorde kontroversiella filmer som Sebestiane (1976) och Caravaggio (1986). Swinton berättade vid ett seminarium att hon aldrig skulle ha blivit känd utan Jarman och att hon fick spela i flera av hans filmer.
Veteranen inom lesbiskt filmskapande, Barbara Hammer, som har blivit fri från cancer efter 18 månader presenterade en imponerad film om sin kamp mot sjukdomen. A Horse is Not a Metaphor, är en experimentell och personlig film som använder sig av filmklipp av unga kvinnor på rodeo med många scener av hästar med sina starka kroppar.
Hammer har gjort filmer om lesbisk sexualitet under flera år och berättade att hon under sin tid i filmskola endast fick se filmer av en enda kvinna, Maya Deren. Mötet med hennes filmer, berättade hon, har påverkat hennes egen filmstil.
En annan utmärkt dokumentär handlar om den långa förhållande mellan den berömde författaren Christopher Isherwood och konstnären Don Bachardy (Chris and Don: a Love Story. Tina Mascara, Guido Santi, USA 2007).
Mot slutet av National Queer Arts Festivalen hölls många parader. Dyke March har vuxit till flera tusen lesbiska kvinnor. Flera band, inklusive den berömde Sistah Boom, inledde med att spela i Delores Park, och sedan gick paraden via Mission och Castro områden. Kvinnor vigdes på plats i ett litet kapell på gatan. Syftet med Dyke March är att ge plats åt lesbiska kvinnor och har skapats på grund av förtrycket av kvinnor och lesbiska i queer samhället. Temat med paraden i år var ”Be Visible”.
För tredje året hölls Transparaden för dem som ser genus som mer än två alternativ. Gayshame San Francisco andordnade aktiviteter för att ifrågasätta den kommersialiserade HBT-identitet som utmärker sig under den stora Pride-paraden.
Temat för San Francisco Pride var i år “United by Pride, Bound for Equality.” Med över 200 avdelningar hyllade många den nyvunna lagstiftningen som legaliserar äktenskap i Kalifornien. Sångerskan Cyndi Lauper och underhållaren Chara valdes som ”grand marshall” på festivalen. Borgarmästare Gavin Newsom som vigde flera lesbiska och bögar redan 2004, då det under en kort period var tillåtet med samkönade äktenskap i San Francisco, fanns med i början av paraden strax efter Dykes on Bikes som körde för sitt 30e år.
San Francisco i QX GayMap
Uppdaterad 2017-01-24
