Sveriges minsta Pride!

Hamburgsunds allra första Pridefestival startar idag. Mannen bakom är Jon Larsson som är uppvuxen i den lilla kuststaden.
– Jag är en heterosexuell man och har levt ett privilegierat liv från att jag föddes. Jag själv har aldrig behövt komma ut eller smyga med min läggning. Det är faktiskt en av anledningarna till att jag ville starta en Pride, för att lyfta de som inte har det lika enkelt, säger Jon till QX.

Att han nu har tagit slag i saken och skapat Pridefestivalen beror till stor del av en tendens han märkt av i orten.
– Vi behöver det här för det är en knepig byggd. Den är kanske inte mer inskränkt än andra ställen men det finns en jargong bland tonåringarna där vissa ord används som skällsord. Med Pride får vi en chans att ta tag i barn och ungdomar och se till att de lägger sina ord bättre och får bättre värderingar än vad min generation har haft.

Det kanske inte verkar som ett självklart steg för en trettiotvåårig tvåbarnspappa att bli Pridegeneral, men han ser det som ett viktigt sätt att ge tillbaka något till orten.
– Jag brinner för den här bygden och Hamburgsund Pride ser jag som något viktigt jag kan göra för den. Är det något fint man kan ge tillbaka är det värderingar och en bra människosyn. Kan vi genom det här få några att ändra uppfattning om dessa frågor så är det en gåva till samhället.

Trots att det är en liten by har engagemanget inför festivalen varit enorm.
– Lokala företagare har varit väldigt engagerade och vi har tapetserat hela samhället i Prideflaggor, vissa har till och med pyntat sig själva.

Festivalen är inriktad mot den yngre generationen med workshops och Pridepyssel men det finns även föreläsningar och uppträdanden för de lite äldre.
– Det är inte en typisk festival. Det är lite blandat med tal och scenframträdanden. Ikväll och imorgon blir det kvällskonserter.

Artister och föreläsare som anlänt för att delta i festivalen har chockats av hur litet samhället är.
– Vi är antagligen det minsta samhället i Sverige som arrangerar Pride. Det som är bra med att vi är så små är att vi blir mer flexibla. Vi har inte några bestämda tider när saker ska börja och sluta. Vi tar det lite ”manjana”.