Bland blommor och grönska serveras väl kylda drycker och snittar. På den gråmålade stugan sitter regnbågsflaggan högt och stolt.
Hur började den här traditionen?
– Det var samma år vi fick vår kolonilott. Där fanns ingen stuga, inga planteringar bara en gräsmatta. Vi bredde ut en filt, hade gjort en sallad och bad några kompisar komma. Det brukar vara så stressigt under prideveckan för alla med olika uppdrag och sånt. Det här är ett sätt att hinna säga hej innan det drar igång.
Runt om i trädgården finns ett 40-tal gäster, det pratas Pride, blommor och det hörs lite engelska och ett par pratar tyska.
Vem bjuder ni in, är det samma gäster som kommer varje år?
– Det är en salig blandning av nya och gamla bekantskaper. Det brukar vara 60-80 inbjudna och där går nog gränsen för vad som får plats i vår trädgård. Flera har ju med sig internationella vänner som är här under Pride och det är kul att visa upp Stockholms fina utbud av grönska och gays.
Finns det någon drömgäst?
– Ja, drömgästen är den som kanske är ny i hbtq-världen, staden eller i landet. En person som förhoppningsvis får fler kompisar efter vårt trädgårdshäng. Det är flera som hittat partner hos oss, det kanske är det där med blommor och bin.
Vad vi förstått så har ni alltid haft tur med vädret, solen lyser alltid på eran tillställning?
– På tio år har det varit regn en gång. Så ja, vi har tur. Fast det vore kul att ha wet underwear-tema. Vi behöver jobba lite på dekadensen tror jag…
Efter ett par timmar så tystnar musiken och brickorna med snittarna är tomma. Några skiljs åt med ”vi ses nästa år” och nån viskar ”vi ses på nakenfesten på SLM”
Så även en eftermiddag i en trädgård kan vara förfest till något dekadent…
Uppdaterad 2020-10-24
