Magnus, du ska framföra ”Ovan regnbågen idag”, en hyllning till – och en påminnelse om – alla de vänner vi förlorade i aids. Var det självklart för dig att tacka ja?
– Ja det är självklart att ställa upp på allt som känns rätt under Pride. Det är familjekänsla i det.
Har du tagit dig an låten och texten gjort den till din egen?
– Kanske en liten smula. För att låten både ska få med sin historiska bakgrund och för att ingjuta hopp framåt. Jag och min gitarrist Mikael Sundin kommer göra den i liten akustiskt sättning i Eva Cassidy stil.
Förlorade du själv många vänner i AIDS?
– Ja, på 80- och 90-talet förlorade jag många vänner i AIDS och HIV-relaterade sjukdomar. Det var en lång period och det gick många år till oro, ovisshet och sorg. Det var en tid där det inte fanns några bra svar på något, och som närstående till drabbade kände jag mig ofta otroligt maktlös. Oron och ovissheten var extremt dränerande och jag avskydde hur vår community under en lång period delades upp i Vi & Dom. Jag är otroligt lättad att den tiden är över.
Tycker du att det pratas för lite om hiv och AIDS idag?
– Vi som var med under den jobbigaste perioden när det bara fanns bromsmediciner och ingen bot, kan nog ibland känna att man pratar för lite om det. Ibland när man pratar med unga gays har dom till exempel inte ens hört talas om Prep, vilket jag kan tycka är konstigt.
Tidigre regnbågssångare är bl.a. Lisa Nilsson, Ola Salo, Rikard Wolff, Jan Malmsjö, Eva Dahlgren, Peter Jöback. Fint sällskap.
– Hoppsan! Ja, det var en fin samling. Det är klart är det är en ära.
Till sist, hur firar du själv Pride?
– Det blir nog inte så mycket firande för min del i år. Jag är mitt i startgroparna inför repetitionerna inför min musikaldebut i Malmö i höst (”Det är det här vi kallar kärlek” på Nöjesteatern), och på lördag, mitt i Pride paraden gör jag min sista inspelningsdag på tv-serien ”Happy Jävla Pride”. Mycket gaytema och mycket jobb men det kan man ju fira det med.
