Fyra kvinnor från olika delar av världen med en sak gemensamt – de är alla surrogatmödrar.
Det har länge diskuterats kring surrogatmödraskap i Sverige, är det moraliskt försvarbart? Borde det vara lagligt? Är det kvinnans rätt att inte bestämma över sin egen kropp eller finns risk att hon blir utnyttjad? Argumenten har kastats runt men nu var det på tiden att de som verkligen berörs fick komma till tals. Jenny Denhof från Colorado har varit surrogatmamma en gång åt ett bögpar, hon har själv två sedan innan barn och är gift.
– För mig kändes det helt rätt, jag visste från början att jag kunde och ville göra det, säger hon.
Enling Jenny Denhof var det inte pengarna som lockade utan vetskapen om att hon hjälpte någon annan. Hon födde tvillingar 2011 åt ett gaypar i New York och idag jobbar hon själv på en surrogatbyrå men kan också tänka sig att vara surrogatmamma igen.
– Jag är 38 år och blir inte yngre, men skulle papporna höra av sig till mig och säga ‘vi vill ha ett syskon’ skulle jag säga okej, säger hon via skype från Colorado.
På andra sidan jorden sitter två kvinnor, Durga och Sonali, också dem via skypelänk. De är från Indien och är båda i 25 årsåldern. De är inte så bra på engelska och blir tolkade av en kvinna på surrogatbyrån. Deras historia skiljer sig från Jennys.
– Jag diskuterade med min man och kom fram till att göra det, jag har gjort det en gång och det var för pengarnas skull, säger Sonali.
Hon har en man och två barn och behövde pengar för att kunna bygga ett hus. Durga berättar att surrogatmödrarna i Indien får ungefär 40 000 kronor vilket motsvarar 3 årslöner.
Charity Lovas från USA har valt att vara surrogatmamma för att hon ser det som en gåva att kunna ge någon annan ett barn. Men hon påpekar också att många gör det av fel anledning, som till exempel pengar.
– Det är upp till föräldrarna, de har ett stort ansvar att välja rätt och se till att de inte väljer kvinnor som gör det av fel orsaker, säger hon.
Uppdaterad 2016-11-28