Homosexualitet var olagligt i det lilla öriket fram till 1986 då mer än en tredjedel av landets 4 miljoner invånare skrev under den petition som krävde att lagarna avskaffades. Frågan delade nationen under många år men utvecklingen fortskred och från 1992 firade man HERO som kan liknas vid vår egen förhistoriska Frigörelsevecka. Även denna tillställning i landets självskrivna queer-huvudstad Auckland hade en parad där man som mest samlade 150 000 invånare på gatorna. Det politiska stödet saknades dock och med det följde ekonomiska bekymmer som gjorde att HERO somnade in 2002.
År 2011 började man återigen samla sig och planera den pridefestival som inleddes den 8 februari och håller på månaden ut men som kulminerade i helgens parad. Man har ett 60-tal programpunkter med allt från debatter, utställningar och mässor till Bear Dragrace, filmer och fester. Det lesbiska inslaget är för övrigt mycket starkt – kanske för att många unga homosexuella män av tradition tagit sig över till Australien och andra länder för att söka lyckan där. Å andra sidan är det slående hur många utrikesfödda bögar från främst Europa som hittat till Nya Zeeland och slagit sig ned där.
Paraden gick utmed den anrika Ponsonby Road som i sin fulla längd kantas av uteserveringar vilket naturligtvis garanterade folkfest. Drygt 40 floats fyllda av draqqueens, flatkörer, björnar och idrottare. En brännande fråga för HBT-kollektivet på Nya Zeeland är rätten att få gifta sig vilket manifesterades av ett lesbiskt par med barn på toppen av en gigantisk bröllopstårta.
Uppdaterad 2020-11-03
