Paraden gick igenom kända gator som Baker Street, Regent Street, Picadilly Circus, Oxford Street för att sedan avslutas i Trafalgar Square. På stora scenen framträdde artister som Boy George, Deborah Cox och Corey Hart. Trots att London fick arrangera årets World Pride lyckades arrangörerna inte locka de riktigt stora artisterna vilket delvis berodde på de ekonomiska svårigheterna.
En skillnad mellan denna parad och den i Stockholm, var att det saknades paradvagnar och att den på många sätt påminde mer om Stockholms tidigare frigörelseveckor. Att döma av paraddeltagarnas plakat så var årets fokus mer politisk än på många år på grund av den ekonomiska recessionen och de kraftiga nedskärningarna. Deltagarna protesterade mot dem eftersom de anser att de har en direkt negativ effekt på minoritetsgrupper som HBTQ-grupperna.
Årets World Pride hade stora förhoppningar och planer från början, men på grund av nedskärningar och Londons borgmästare motvilja att finansiellt stödja Pride blev de ursprungliga beräknade kostnaderna högre än väntat och arrangörerna fick därmed ställa in flera planerade aktiviteter.
Efter paraden var stämningen mycket hög och gaybarer som Village och Freedom Bar samt den lesbiska Candy Bar i Soho var packade med folk.
Nästa World Pride kommer att äga rum 2014 i Toronto, Kanada.