Årets hederspris ”Guldankan” tilldelades Oscar Ohlis som tidigare varigt ordförande för Regnbågsankan och i sitt tacktal för priset sa att han var ödmjuk och han ville även lyfta fram andra band han haft inom den svenskspråkiga hbt-rörelsen i Finland.
Är man en viss minoritet inom minoriteten, det vill säga i detta fall både språklig och sexuell minoritet kan det vara att kretsarna blir ganska små. En viss ”alla känner alla”-känsla men samtidigt kommer nya generationer och gamla har gått bort. orsaken till årets tema band var att hbtq-profilen Kaj Heino gick bort i fjol. Regnbågsankans verksamhetsledare Fredrika Biström påpekade i sitt minnestal hur Kaj under skolturnéer i svenskfinland, anordnade av Regnbågsankan, kunde inte bara ta upp sin sexualitet utan även sitt intresse för BDSM. Bara genom att vara den han var.
Oscar Ohlis ville också i sitt tacktal lyfta fram andra personer, speciellt två som jobbar med ungdomar idag; Tobias Larsson och Nicole Stambej. Under fredagen hade det redan varigt Ung Pride-sammankomst där Lilla Guldankan delades ut till Richard Lampén som en bra förebild för unga transpersoner.
Ett hedersomnämnande fick även radiokanalen X3M som redan vunnit Guldankan men som även under året lyft fram transfrågor med en speciell temavecka.
Att vara en minoritet i minoriteten kan ha både för och nackdelar, men acceptansen för andra människor kommer säkert lättare fram då man själv eventuellt inte fått den. Oscars pris tilldelades även med motiveringen för vad han gjort i sitt engagemang för hbt-flyktingar i svenskfinland.
Den tolerans och vidsyn man möter bland svenskspråkiga i Finland idag borde kanske snart leda till att hela gemenskapen får ett HBT-världspris.
