En (halv)snygg comeback för Schlagerpride

En (halv)snygg comeback för Schlagerpride

Yes! Första halvan av Schlagerkvällen var riktigt, riktigt bra. Vi var plötsligt tillbaka där vi brukar vara under torsdagarna på Pride: Älskade schlagerartister som sjunger sina hits med stark allsång från publiken. Trots att paraplyerna åkte upp och ner hela kvällen var det riktigt bra drag i parken. Dock inte lika folktätt. Begripligt med tanke på förra årets besvikelse. Men nu snackar vi om årets fina början: Vi fick Jill Johnsson med Kärleken är och Crazy In Love. Vi fick Jan Johansen i Se på Mig. Vi fick Nanne & Angelique i Eldorado och Alexandra. Och vi fick Björn Skifs i Det blir alltid värre framåt natten, Fångad i en dröm, Michelangelo, och såklart, Hooked On a Feeling. Det var ett riktigt jävla klassiskt schlagerpridigt armhårsresningsögonblick. Björn var riktigt rörd.
Så: Del ett var schlagerkvällen var för mig ett stort ”Yes!”.

Min enda invändning här är att Pride marknadsfört den här delen av kvällen uselt. Hur kan man kalla det för ”Anne-Lie Rydé med vänner”? Det låter ju astrist, och jag (och säkert många med mig) anade en kväll innehållandes Anne-Lie med ett par schlagervänner som sjöng covers av uttjatade gamla Melodifestivalslåtar. Varför inte bara gå ut med att man var tillbaka där vi vill att Schlagerpride ska vara? ”Älskade svenska schlagerstjärnor som sjunger sina stora festivalshits”, och att Anne-Lie enbart var konferencier. Synd, för jag tror att Pride tappade en del besökare på detta. Och ni som avstod missade ju nåt som var riktigt bra.

Del två av kvällen var dessvärre betydligt sämre. Att ta in Christer Björkman som konferencier gav visserligen stor tyngd, och hans musikaliska öppningsnummer om hans schlagermakt var snyggt och skrapt. Mannen har ju grym distans och är en stjärna på så många sätt.
Men sen…en parad av astrista schlagerstjärnor. Jag fattar inte varför man enbart bjudit in B-laget från årets Melodifestival.Pain of Salvation? Elin Lanto? Jenny Silver? Sibel?Och maltesiska sömnpillret Chiara? Vem la pengar på att bjuppa in henne? Har inte den maltesiska tanten gjort sitt i schlagersammanhang?
Och Sofia Berntson? Alla? Ärligt?

Ljuspunkterna var fina men alldeles för få. Den tyska vinnaren Lenas närvaro bjöd såklart på stark allsång. Men hon avslutade ju alltihop och det var så dags då. Andra aktens andra höjdpunkter var fina Anna Bergendahl som fick publiken att sjunga med och ropa ”En gång till!”, och Linda Pritchard som höjde tempen med sin fartiga You´re Making Me (Hot Hot Hot), och Neo som snyggt rev av sin Andra Chansare Human Frontier.
Men sen? Zzzz… Det var ju ett b-lag som aldrig höjde tempen ens i närheten av dit den var under akt ett.
Var verkligen hela finalstartfältet och artisterna från Globen med de stora hitsen uppbokade? När tillfrågades dom då i så fall egentligen? Åtminstone hälften av klungan Eric Saade, Timoteij, Darin, Salem Al Fakir, Ola, Pernilla Wahlgren, Jessica Andersson, Andreas Johnson och Peter Jöback borde ju varit där.
Och varför var norska floppen Didrik Solli Tangen och förglömliga Safura där? Deras närvaro hade absolut varit okej om man kryddat upp med den danska hiten eller den rumänska pianoduetten. Men bara dessa två? Fingetoppskänslan verkar ju vara noll för den som iscensatt detta.

Så sammafattningsvis: Ta tillbaka Anne-Lies svenska schlagershow nästa år och shapa upp den andra delen rejält. Och se för Guds skull till att fråga de med HITSEN från 2011 års Melodifestival och Eurovision i tid.
Det känns så trist att behöva negga så rejält över den andra akten, men den kvalitetsmässiga skillnaden mellan Anne-Lies akt och den andra var fanimig enorm.

Nu ska jag på Världens största schlagerfest och dansa häcken av mig. Tjoflöjt!

Del ett:
Jan Johansen ”Se på mig”
Nanne ”Håll om mig”, ”Den vilda”, ”Det vackraste och ”Jag måste kyssa dig”
Nanne & Angelique ”Eldorado” & ”Alexandra”
Claes Göran Hederström ”Det börjar verka kärlek banne mig”
Göran Fristorp ”Sommarn som aldrig säger nej”
Svenne & Lotta ”Bang-a-Boomerang”
Björn Skifs ”Det blir alltid värre framåt natten”, ”Fångad i en dröm”. ”Michelangelo” och ”Hooked On a Feeling”.
Anne-Lie Rydé ”Sånt är livet”
Jill Johnson ”Kärleken är”
Shirley Clamp ”Min kärlek”, ”Att älska dig”, Mr Memory” och ”Med hjärtat fullt av ljus”
Blond (med Let´s Dance-Tobias) ”Bara hon älskar mig”
Del 2
Safura ”Drip Drop”
Didrik Solli Tangen ”My Heart is Yours”
Sofia ”Alla”
Chiara ”The One that I Love” & ”Angel”
Pain of Salvation ”RoadSalt”
Sibel ”That is Where I´ll Go” & ”Stop”
Linda Pritchard ”You´re Making Me Hot Hot Hot”
Elin Lanto ”Money” & ”Doctor Doctor”
Jenny Silver ”A Place To Stay”
Neo ”Human Frontier”
Hera Björk ”Je Ne Sais Quai”
Hanna Lindblad ”Manipulated”
Lena ”Satellite”