I dagarna pågår Europride i Stockholm. Festivalen firar i år tioårsjubileum. Mycket har hänt sedan Europride 1998 samlades under parollen ”Unity through Diversity”. Det som för tio år sedan var en angelägenhet för en utsatt och diskriminerad subkultur har blivit ett av de största och mest älskade publikevenemangen i Stockholm och i Sverige. Prides stolta utveckling har gått hand i hand med den för hbt-personer i Sverige. Mycket har hänt under de senaste tio åren men mycket mer måste hända. Att bli trakasserad och diskriminerad är fortfarande vardag för många hbt-personer.
Det som i Sverige fortfarande kan innebära utsatthet kan på andra håll innebära direkt förföljelse. Algeriet, Uganda, Iran, Libyen, Nepal, Zimbabwe, Nigeria och Saudiarabien är bara några av de drygt 70 länder med totalförbud mot homosexuella handlingar. Där är det alltså ett brott att älska någon av samma kön och i straffskalan ingår fängelse, prygling och i värsta fall dödsstraff. Därför ska Sverige vara en stark röst för hbt-personers rättigheter i världen. Respekten för hbt-personers rättigheter lyftes också fram i regeringens Utrikesdeklaration 2008.
Att förbättra hbt-personers situation i världen är också en viktig del i vårt utvecklingsarbete. På regeringens uppdrag har Sida tagit fram en handlingsplan för arbetet med hbt-frågor, ”Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007-2009”. Handlingsplanen ska ytterligare öka Sidas arbete att genomföra ett antal aktiviteter som tillsammans ska bidra till att uppfylla det övergripande och långsiktiga målet om ”förbättrade levnadsvillkor för homo-, bisexuella, trans- och intersexpersoner” där Sverige bedriver utvecklingssamarbete. Sverige har också 2007 gett stöd till de så kallade Yogyakarta-principerna som rör hbt-personers rättigheter.
Inom EU finns fördragsbestämmelser som länderna ska rätta sig efter, till skydd för principen om lika behandling av alla människor i arbetslivet. Bland annat finns ett förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning. EU-samarbetet har medfört att situationen för hbt-personer i de nya medlemsländerna har förbättrats. Trots det förekommer diskriminering.
Sverige har verkat för ett nytt brett EU-direktiv för att säkerställa samma nivå av skydd mot diskriminering oavsett diskrimineringsgrund inom EU. Den 2 juli 2008 lade EU-kommissionen i linje med detta fram ett brett förslag till direktiv med krav på likabehandling även utanför arbetslivsområdet för diskrimineringsgrunderna religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
Diskriminering på grund av sexuell läggning kommer därmed att förbjudas inom hela EU även utanför arbetslivet. Förbudet gäller alltså även den som säljer varor eller tjänster och för utbildningsväsendet, socialtjänsten och sjukvården.
Regeringen har också arbetat aktivt för att mandatet för EU:s byrå för grundläggande rättigheter ska utökas till att omfatta bland annat diskriminering på grund av sexuell läggning. Detta uppdrag fick byrån i februari 2008.
Även om sådana förbud redan finns i den svenska diskrimineringslagstiftningen arbetar regeringen för att denna ska bli än mer effektiv och slagkraftig. Om du har kränkts spelar det mindre roll om orsaken är att du är kvinna, homosexuell eller rullstolsburen. Kränkningen är densamma. I juni 2008 antog riksdagen regeringens förslag till ny diskrimineringslag som samordnar och ersätter dagens sju lagar mot diskriminering. Den nya lagen innehåller bland annat ett utökat diskrimineringsskydd för transpersoner genom den nya diskrimineringsgrunden ”könsöverskridande identitet eller uttryck”. En annan viktig nyhet är den nya sanktionen diskrimineringsersättning som ska öka kostnaden till avskräckande nivåer för den som diskriminerar.
Lagen träder i kraft den 1 januari 2009 och en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen (DO), ersätter då de fyra nuvarande ombudsmännen mot diskriminering. I dagarna har Katri Linna utsetts till generaldirektör i den nya myndigheten och till ny DO. Linna ska ansvara för att bilda den nya myndigheten och blir också dess första chef.
Diskriminering är illa nog. Fortfarande drabbas dock hbt-personer av regelrätta trakasserier, hot och våld. Alliansen gick till val med ett löfte om ökad trygghet. Vi menade trygghet för alla. Hatbrott ska identifieras och skyndsamt utredas. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredare som har i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen för att markera en skärpt syn på hatbrott.
Allt våld i familjen är oacceptabelt. Ingen människa eller grupp som utsätts för våld får glömmas bort eller osynliggöras. I regeringens handlingsplan från 2007 för att bekämpa mäns våld mot kvinnor fokuserar en rad åtgärder på att motverka även våld i samkönade relationer. Ett par exempel är att brottsoffer- och kvinnojourer som arbetar mot våld i samkönade relationer får särskilda medel under 2008-2010 och att Rikspolisstyrelsen förstärker arbetet för att bekämpa detta våld. Nationellt kunskapscentrum för Kvinnofrid i Uppsala har uppdraget att utveckla bemötandet av sexualbrottsoffer. Det arbetet omfattar också personer som lever i samkönade relationer. Även i den delen som handlar om att förebygga hedersvåld uppmärksammas unga hbt-personers situation.
En stark röst för hbt-personer behövs och regeringen ska göra sitt för att fortsätta att vara det i Sverige, Europa och världen.
Uppdaterad 2020-11-09
