I’m here, I’m queer! Get used to it!

Och nu vidare från humorteori till något lika allvarligt. Det är dags att sluta upp att skuldbelägga alla som inte kan ”våra” frågor, som inte kan alla uttryck, som inte kan alla queer- och hbt-teorier. Utgå inte från att de är dumma och elaka. Ta dig tid att hjälpa dem att förstå istället. För vi har fortfarande mycket kvar i samhället som måste ändras. Kampen för att respekteras om man väljer att leva ett annat liv än det heteronormativa måste fortsätta. Lagen som tvingar den som är transsexuell att skilja sig från sin make/maka för att få genomgå könsbyte är vrickad och måste ändras och det är puckat att staten ska lägga sig i vad vuxna människor vill heta.
Dessvärre saknas det förståelse och kunskap både inom vår egen grupp och gentemot heterosamhället att inte alla kan allt om alla bokstäver i vår värld. Lösningen är inte att bränna sig själv på bål som offer utan istället att bilda den obildade. Jag vänder mig starkt mot att slentrianmässigt använda ”att bli kränkt” som ett vapen mot den obildade. Det är respektlöst. Det är bättre att hjälpa än att stjälpa.

Det är dags att göra revolution mot åsiktsmullorna, mot alla de som kräver att det bara får finnas en sanning och vad som ska vara politiskt korrekt i hbt-världen.
Jag vill starta en befrielsekamp för att befria ordet queer. I många andra delar av världen är queer något man är. Men här har det blivit kidnappat som ett akademiskt ämne där teorier och teser tuggas om och om igen. Queerteori har blivit vår subkulturs religion där vissa av dess predikanter, jag kallar dem Qullor, förespråkar en fundamentalistisk tolkning av tron. Precis på samma sätt som en del pingstpastorer, påvar och mullor gör inom sina respektive trosuppfattningar.

Jag vill ge tillbaks ordet queer till bögarna, flatorna och transpersonerna. Och till skillnad från en del andra vill jag inte att hbt-världen ska vara en värld för alla identiteter och sexuella preferenser. För mig är idén och syftet med Pride att synliggöra hbt-samhället och hedra de tappra bögarna, flatorna och transorna som hade modet att stå upp mot det förtryck de utsattes för i New York i slutet av 70-talet i det som i folkmun kallas Stonewall-revolten – starten på den moderna priderörelsen. Inte att synliggöra allt.

I takt med framgångarna för hbt-rörelsen, där RFSL haft och fortfarande har en framträdande och viktig roll att spela, har queerteorin växt sig stark och med den en ökande intolerans mot det som inte är ”hbt-politiskt korrekt”. Ibland är det inget annat än ren åsiktsfascism. Den som är kritisk eller uttrycker sig lite klantigt förbannas av Qullorna och förvisas från hbt-land till ett liv i schlagerträsket samtidigt som det sektmässigt mässas: Du skall icke uttrycka dig eller tycka annorlunda än oss, ty vi sitta på den enda sanningen och du skall ingen annan uppfattning tillåtas ha annat än den som godkänts utav en Qulla. Intolerans är aldrig bra – oavsett var den kommer ifrån.

Jag tänker ofta på hur delar av hbt-samhället reagerade i samband med annonskampanjen ”Bevara äktenskapet” som satt uppe i Stockholms tunnelbana för något halvår sedan. Det slogs på stora trumman och basunerades ut hur kränkta vi blev. Av vad? På affischerna illustrerades budskapet med texten ”mamma, pappa, barn” och en bild på ett rött hjärta med en pil igenom. Det vi såg var ett sista sprattel från några stackars heteros som vet att kampen om kärnfamiljen som den enda rätta familjebildningen är körd. Och varför har vissa så förbannat svårt att respektera att också de med annan uppfattning än den man själv har ska ges samma rätt att få uttrycka sig? Ska vi ha olika regler beroende på vilken åsikt det är som ska förmedlas?
Sluta upp med att låsa in alla som känner sig obekväma i heteronormen i ett intellektualiserande om queerteorier som möjligtvis fungerar bland akademiska storstadsmänniskor. Sluta upp med att försöka göra queer till en ny norm. För om det fortsätter på det sättet blir hela queer-grejen förtryckande och inte befriande.

Kom med i befrielsekampen för att återta ordet queer som något positivt, stärkande och framåtsyftande. Var med och revoltera mot alla självutnämnda Qullor och den likformighetens förtryck de predikar. Slut upp i slagdängan ”We’re here, we’re queer! Get used to it”!