Landstinget sumpade chansen att införa HPV-vaccin

Debatten om HPV-vaccin har intensifierats, särskilt som allt mer forskning både i Sverige och internationellt påvisar vaccinets fördelar: det har visat sig kunna motverka penis-, anal-, tonsillscancer, och dessutom ha positiva effekter för personer som bär på HIV.

Men trots debatten, och flera studier och undersökningar som stöder vår fråga, tycks vi aldrig komma någon vart.

På tisdagens fullmäktige avgjordes motionens öde slutgiltigt – borgarna biföll inte förslaget.

Det är synd och märkligt att alla tycks vara för i debatten, men det faktiska införandet av vaccinet för pojkar blir ändå inte verklighet.

Den borgerliga minoriteten vill att frågan utreds ytterligare. Det är deras hållning i frågan, trots att de i olika mediala utspel (bland annat på denna sida) låtit påskina att de är för en utvidgning av vaccinet. Om vi nu är överens om nyttan för både individen och för samhället med allmänt HPV-vaccin, varför händer inget? Vårt förslag är flera år gammalt. Om borgarna verkligen vore så ivriga att driva igenom frågan som de hävdar, borde de ha startat en egen utredning vid det här laget. Något sådant har inte skett.

Socialdemokraterna saknar också handlingskraft. De är positiva till förslaget, men fastnar i byråkrati. Istället för att handla vill de invänta Folkhälsomyndighetens rekommendationer, vilket troligen innebär flera år till av stillestånd enligt Folkhälsomyndigheten själva.

När det för några år sedan handlade om att vaccinera flickor var det ingen som såg problem med att Stockholms läns landsting förekom myndigheters nationella beslut.

Men när det gäller samma sak för pojkar och MSM-gruppen finns det inget slut på hindren: Elevhälsan kan inte ge vaccin utan ett statligt beslut, menar man. Centrala myndigheters riktlinjer och ännu mer forskning måste inväntas.

Men naturligtvis skulle inte vaccinet ges till MSM-gruppen och bärare av HIV genom elevhälsan. Det argumentet faller på sin egen orimlighet. SLL är väl rustat för att vaccinera dessa grupper, exempelvis finns Venhälsan på SöS.

Ingen av de här argumenten mot införandet av HPV-vaccin har någon substans. Stockholm har gått före tidigare, både när det gäller HPV för flickor och med införandet av Rota-vaccin. Stockholm kan gå före igen.

För partierna är det inte heller en fråga om ekonomi. Vaccinet har blivit billigare. Den senaste forskningen visar att två doser räcker, där det förut krävdes tre. Låt oss titta på vad vårt förslag skulle innebära för kostnader: att vaccinera alla pojkar i Stockholms län skulle gå på 7,0 miljoner kr. För MSM-gruppen och HIV-bärarna skulle vaccinet kosta högst 3 miljoner kr. Det handlar med andra ord om ca10 miljoner kr i en sjukvårdsbudget på 53 miljarder kr. Vid större volymer skulle också en upphandling pressa priserna.

För landstinget är det en obetydlig kostnad. Men för vissa familjer kan det göra stor skillnad att vaccinet blir avgiftsfritt. Injektionen kostar idag 800 kr och det behövs två sprutor för fullgott vaccinationsskydd. Det är en kostnad på 1600 kr, en summa som kan få människor att avstå, och låta sina barn gå oskyddade.

Det är självklart att de föräldrar som har möjligheten redan i dag köper vaccinet till sina söner. Men den möjligheten har inte alla familjer. Alla familjer har dessutom inte kännedom om vaccinet i dagsläget. Utvidgad vaccinering skulle åtgärda det.

De flesta partier talar idag om en jämlik sjukvård. Avgiftsfritt HPV-vaccin är ett steg närmare en sådan.

Tisdagen den 15e december hade Stockholms läns landsting chansen att visa att det inte bara är tal om att införa HPV-vaccin, att frågan inte begravts i utredningar och byråkrati. Då fanns möjligheten att visa att man står över politiska låsningar, genom att bifalla Vänsterpartiets förslag. Politik handlar inte bara om vackra ord, det handlar om handlingskraft och genomförande av förslag.

Men borgarna sumpade den chansen, igen.

Tidigare debattartiklar och svar:

Allianspolitikers svar: ”Vi strävar efter att erbjuda HPV-vaccin för pojkar”