Under ett seminarium i riksdagens förstakammarsal på onsdagen, arrangerat av Miljöpartiet tillsammans med Civil Rights Defenders, FARR och RFSL, fick deltagarna lyssna till såväl Statskontorets representant, som flera olika jurister som arbetar med asylrättsfrågor. Från RFSL deltog Aino Gröndahl, som skrivit RFSL:s rapporter med rättsutredningar om hbtqi-personers asylansökningar, som sammanlagt behandlar över 3000 domar och beslut.
Statskontoret konstaterar bland annat i sin rapport att det finns brister i enhetligheten i bedömningar av asylärenden; att det finns stora skillnader mellan regioner när det gäller bifall och avslag, samt utfall i migrationsdomstol. Det finns också brister i den rättsliga kvaliteten inom asylprövningen. Vidare menar Statskontoret att uppföljningen av den rättsliga kvaliteten brister och att Migrationsverket har nedprioriterat enhetlighet och rättssäkerhet. Som en konsekvens av detta saknar generaldirektören tillräckligt underlag för att ta sitt ansvar för den rättsliga kvaliteten inför regeringen.
Statskontoret föreslår att regeringen ger Migrationsverket i uppdrag att återrapportera vad myndigheten gör för att se till att ärendehandläggningen är enhetlig och rättssäker. Statskontoret har också ett antal förslag till Migrationsverket, som såklart också skulle kunna ges som uppdrag till myndigheten från regeringen. Bland annat menar Statskontoret att Migrationsverket borde förbättra sin förmåga att göra nationella systematiska kvalitetsuppföljningar inom asylprövningen; förbättra sin resultatredovisning så att regeringen kan följa hur myndighetens resultat utvecklas när det gäller den rättsliga kvaliteten, samt förbättra sin styrning av ärendehandläggningen inom asylprövningen.
Statskontoret har i sin rapport inte granskat ärenden, vilket däremot bland andra RFSL har gjort. RFSL menar bland annat att prövningarna av hbtqi-personers asylansökningar bygger på stereotypa föreställningar om hur det är att leva som hbtqi-person. Bland annat ställs det upp krav om att den sökande måste ha genomgått en inre känsloprocess, där det verkar finnas föreställningar om att alla hbtqi-personer genomgår liknande processer och också kunna redogöra för denna process och sina tankar i detalj. De sökande måste också kunna redogöra för tankar kring risker, till exempel vad gäller riskfyllt beteende. Det är också vanligt att det sätts upp krav på att den sökande måste ha haft negativa känslor gällande att vara en hbtqi-person.
I sin rapport från 2023 ger RFSL exempel på hur migrationsmyndigheternas krav på asylsökandes redogörelser kan se ut:
”A har inte kunnat redogöra djupare kring sin sexuella läggning, trots att hon haft ett förhållande med sin flickvän till och från i omkring 20 år. Hon har inte heller kunnat redogöra för hur hon och flickvännen funderat kring riskerna och konsekvenserna med sitt förhållande […] Enligt domstolens mening borde A, med tanke på att hon är en vuxen kvinna, vuxit upp i ett land som Uganda med en åberopad sexuell läggning som avviker från normen, ha kunnat redogöra för djupare funderingar kring sin sexualitet, sin livssituation och sin framtid.” (Ur ett avslagsbeslut från 230526.)
Vi tvivlar på att en genomsnittlig besökare på Stockholm Pride kan redogöra för sin sexualitet på det sätt Migrationsverket kräver. Att sätta upp sådana krav på asylsökande som kanske saknar kunskap om västvärldens begrepp och tankar om vad en hbtqi-person är helt orimligt.
Rapporten från Statskontoret är en del av uppfyllelsen av Tidöavtalet, där det i avsnittet om asyl bland annat står att en översyn av asylprocessen ska göras “i syfte att stärka kvalitet, enhetlighet och rättssäkerhet. I översynen ska bland annat ingå kriterier för offentliga biträden, tolkar och nämndemän samt bedömningen av ärenden gällande bl.a. konvertiter och HBTQ-personer. I översynen ska även prövas frågan om en extern tillsynsfunktion eller inspektion gällande migrationsfrågor. I översynen ska inte ingå att utöka asylsökandes rättigheter utöver vad som EU-rätten kräver.”
Nu har Statskontoret sagt sitt, inom ramen för vad som möjligt att göra i detta uppdrag. Nu är det dags att uppfylla själva syftet: stärka kvalitet, enhetlighet och rättssäkerhet. För att leva upp till det krävs uppdrag och resurser till Migrationsverket och en prioritering av asylrätten i regeringens politik.
Vi kräver att regeringen agerar och prioriterar rättssäkerheten i asylprocessen. Ingen hbtqi-person ska utvisas till förföljelse.
