Exakt hur kombinationen av högerextrema och nationalistiskt konservativa partigrupper i EU kommer att se ut efter valet den 9 juni är inte helt enkelt att gissa sig till. En möjlig vattendelare är förhållandet till Ryssland, en annan är nivån på anständighet när det handlar om att framhäva den nationella identiteten.
Idag finns Indentitet och demokrati där hbtqi+föraktande franska Rassemblement National liksom italienska Lega, Dansk Folkeparti och tills helt nyligen ryssvänliga och hbtqi-föraktande Alternative für Deutschland.
En annan del av den nationalistiska högern, samlas i Europeiska konservativa och reformister, där hbtqi-föraktande partiet Fratelli d’Italia (Italiens bröder), polska Lag och Rättvisa, spanska Vox och så svenska Sverigedemokraterna liksom finska Sannfinländarna ingår.
Det finns en variation av avståndstagande i hbtqi-frågor och kring mänskliga rättigheter bland partierna i dessa två grupper, men gemensamt är att de alla konsekvent motarbetat hbtqi-reformer, alltifrån samkönade äktenskap, regnbågsfamiljer och just nu med extra kraft transpersoner.
De flesta av dessa partier, där våra rättigheter står långt ner på listan och enligt flera snarast borde avskaffas, antas gå fram i EU-valet.
När Belgiens ordförandeskap i samband med IDAHOBIT-dagen den 17 maj ville samla unionens 27 medlemsstater bakom ett ställningstagande för hbtqi-rättigheter med inriktning på förbättringar den kommande valperioden, så var det endast 18 länder som ställde sig bakom.
De två ryssflirtande regeringarna i Ungern och Slovakien skrev naturligtvis inte under. Även Rumänien, Bulgarien, Kroatien, Lettland, Litauen, Tjeckien och Italien valde att ställa sig vid sidan om reformarbetet för att stärka homo-bisexuellas, transpersoners och intersexuellas livsvillkor.
De sa nej med hänvisning till likriktningens idéer om ”Nation”, ”Familj” och ”Kön”. Idéer som de med allt mer aggressivt tonläge attackerar regnbågsrörelsen liksom enskilda homo-bisexuella och transpersoner för att stå i vägen för.
När Sverigedemokraterna med fingrarna i syltburken avslöjades som trollfabrikanter av TV4s Kalla Fakta, kunde vi bevittna att förlöjligande av Liberalernas hbtqi-vänliga politik var en av ingredienserna i SD-strategin.
En av partiet anställd medarbetare berättade att han hanterade 70 stycken fejkade profiler för att sprida SD-vänliga budskap på sociala medier. Fejkade budskap betalade av SDs skattemedel.
Ingen egentlig nyhet för mig som under communityt Qruisers storhetstid fått hantera trollandet av SD-sympatisörer, finansierade av SD eller ej. Tidningen ETC har redan skrivit om det och det var TV4 som genom gediget journalistiskt arbete kunde belägga trollerierna.
Förlöjligande av bögar, feminister och transpersoner är centralt för de nationalistiska trollfabrikerna och deras ryska trollkompisar.
Att steg för steg förflytta var gränsen går för hur man tillåts förnedra och förråa, utan att ta ansvar.
Som att i tid och otid sätta likhetstecken mellan bögar, dragqueens, transpersoner och sexuella övergrepp, på kvinnor och på barn, och därmed blåsa liv i en gammal politisk lögn och pränta in den som sanning. Utan att ta ansvar för konsekvenserna.
Även om Sverigedemokraterna släppts in i den svenska värmen och inte enhetligt har samma retorik som kollegorna i Ungern eller Tyskland så har de konsekvent röstat emot alla reformer för hbtqi-personer. De har smutskastat Pride-rörelsen och agerat politiskt, precis som vännerna i Europa, för att förbjuda dragqueens att besöka skolor och bibliotek med grumliga påståenden om att sagoläsning är detsamma som sexuella övergrepp.
Hanteringen av EU-parlamentarikern Johan Nissinens motion till landsmötet om hbt-frågor och sättet han sedan i praktiken petades från EU-valsedeln passar in i mönstret.
Med en starkare nationalistisk höger, för vilka snäva definitioner av ”Familj”, ”Nation” och ”Kön” är helt centrala frågor, riskerar vi se en nedprioritering inom EU av hbtqi-personers välbefinnande och rättigheter. Därefter öppnar sig möjligheterna till att regrediera den regnbågspositiva politiken. I EU och i flera av dess medlemsländer.
Det i en union där en nyligen publicerad undersökning visar att diskrimineringen av oss minskar, men där hot, våld och trakasserier ökar.
Över hela Europa blåser en nationalistiskt konservativ vind bland trollfabrikernas främsta målgrupp, de unga. Inte helt förvånande berättar därför unga hbtqi-personer över hela EU om hur mobbning på skolorna ökar igen.
EU-valet ser ut att bli en framgång för partier som vill se homo-bisexuella och transpersoner som en tystad, föraktad och undangömd minoritet fråntagen möjligheten till familjebildning. De partier som står på vår sida och som garanterar att något samarbete med konservativ nationalism inte kommer ske måste därför få din röst i EU-valet den 9 juni.
