Den här sommaren har vi med bestörtning sett att det, från USA, importerade tankegodset ‘kink at pride’ tagit sig till Sverige. Sundsvall Pride bad deltagare att undvika ‘avslöjande’ kläder som kunde anses ‘stötande’. Falu Pride avsåg förbjuda ‘sexuella anspelningar’.
De dras för att erkänna det, men den invigde har lätt att urskilja vad de tar sikte på.
Bakgrunden är en orkestrerad ‘debatt’, med ursprung i en högerextrem påverkansoperation, som ämnar så split i Pride-rörelsen genom att framställa vissa av dess anrika och synliga inslag (läderkultur, dragkultur, och transidentitet) som barnförbjudna. Förespråkarna säger cyniskt sig värna om barnens deltagande i Pride men i själva verket är de, medvetet eller ej, en del av ett växande motstånd mot synlig queerhet som i ett strategiskt drag ämnas förpassas från det allmänna rummet.
Det är från den här miljön som homofoben Björn Söder regelbundet delar material i sociala medier. Ett av dessa omtalade inlägg är ett kollage av tre bilder: en uppträdande druga, en (butt-) pluggad man, och slutligen en man i hundmask jämte ett åskådande barn. Den sistnämnda bilden, och den enda som möjligen kommer från en Pride-marsch, föreställer alltså ingenting sexuellt.
I efterdyningarna av hans föga förvånande hets mot Stockholm Pride har krönikörerna famlat i mörkret i deras fördömanden av hans inlägg. Ivrigt poängterar våra lansdragare på kultursidorna att bilden med den maskerade mannen och barnet faktiskt inte är tagen på Stockholm Pride. Antydan får antas vara att Söders anklagan om ett pedofilt Pride annars skulle vara befogad. Plötsligt har hotbilden vuxit ytterligare en aning när en ansenlig del av oss misstänkliggörs och pedofilanstryks i de mediala finrummen.
De slapphänta krönikörerna och prussiluskorna som vill arrangera slätstrukna ”Pride”-promenader runtom i landet har gemensamt i att slentrianmässigt kasta oönskade under bussen. ‘Läderbögar’, ‘fetischister’, ‘transvestiter’ – allesammans ett anseendets offer på kulturkrigets altare i hopp om att stävja ett fradgatuggande Sverigedemokraterna.
Man bävar för hur många sammanhang som lär kastreras av det här homofoba tankeviruset till nästa Pride-säsong. Hur tror sig de lokala RFSL-avdelningarna kunna bejaka sexuella minoriteters rättigheter med en sådan beröringsskräck till sexualitet? Homofobin bottnar inte i en avsky till platonisk kärlek samkönade sinsemellan; det är vår sexualitet som de avskyr.
Faktum är ju, enligt våra antagonister, att queerhet i det allmänna rummet överlag är något sexuellt som barnen behöver skyddas från. Därför lär det inte sluta med att förpassa de för stunden oönskade elementen från våra marscher. Det råder nämligen ingen brist på företeelser som Sverigedemokraternas prinsessan-på-ärten Söder finner ‘stötande’, för att använda RFSL Sundsvalls ordval.
Dörrvakterna till våra lokaler bär numera skottsäker väst. Det ber jag i övrigt sympatiserande skribenter att bejaka nästa gång de slänger sig på tangentbordet.
Till dig som otacksamt sliter med att arrangera en, livsviktig, lokal Pride-marsch och hoppas kunna ducka kulturkriget genom att nagelfara dina HBTQ-syskons uttryck, vill jag säga:
Märk väl, ‘normativa’ fjolla, att det blotta faktum att du tar den i röven innebär att du också har en normbrytande sexualitet. Du står på tur.
Uppdaterad 2023-09-18
