Turkiet är ett av två länder som inte godkänt Sveriges Natoansökan. Nu ska de båda ländernas ledare mötas i Turkiet. Statsminister Ulf Kristersson vill träffa Erdogan snarast för att prata om Sveriges Nato-ansökan.
Totalt har 28 av 30 Natomedlemmar godkänt Sveriges och Finlands Natoansökan. Turkiet kämpar emot och har ännu inte röstat om det svenska medlemskapet.
Erdogan upprepar de villkor som Turkiet ställer på att Sverige ska utlämna PKK-anhängare och andra ”misstänkta terrorister” från Sverige. Det är inga krav som Turkiet kommer rucka på utan kraven står fast. Säpo säger sig ha ”intensifierat sitt arbete mot PKK”. Men hur kommer det gå när Sverige nyligen verkar ha ändrat inställning till Turkiet och stoppat en väldigt uppmärksammad utvisning.
QX har skrivit om kurdiska Hbtqi+ personen Znar Bozkurt som har varit utvisningshotad sedan 2021 på grund av Migrationsverkets utvisningsbeslut till Turkiet. Migrationsverket ansåg att han inte hade tillräckliga skyddsskäl för att få stanna i Sverige. Det som försvårade fallet var Säpos inblandning i Znar Bozkurts ärende. Enligt den bedömning som Säpo gjorde ansåg de att Znar utgjorde ett hot mot rikets säkerhet. Det underlag som Säpo använt sig av i sin bedömning har Znar inte fått ta del av. De underlag som Säpo visat Znar under förhör är bilder som han själv lagt ut på sociala medier där han är iklädd regnbågsflaggan på en kurdisk tillställning. Bakom honom syntes personer som enligt Säpo var PKK-anhängare, vilket enligt Säpo måste betyda att Znar också är det.
Znar förklarade att han inte kan stå för vad andra har för plakat eller liknande och han att han inte kan klandras för att det fanns PKK-anhängare på tillställningen. Znar själv är inte medlem i PKK. Detta argument lyssnade varken Säpo eller Migrationsverket på och Znar meddelades ett utvisningsbeslut. Znar själv har aldrig kunnat rättsligt bemöta vad Säpo anser att de har för bevisning. Det gick så långt att Znar blev en symbol för hur lätt det är att bli klassad som ett säkerhetshot Sverige. Han blev utvisningshotad och i mitten av augusti greps han dramatiskt i sitt hem och sattes i förvar i väntan på utvisning till Turkiet.
Han satt i förvar i 55 dagar och hans fall blev mycket medialt uppmärksammat i Turkiet. Utvisningshotade Znar fall fick även uppmärksamhet i Sverige från bland annat QX och Blankspot och organisationer som jobbar för mänskliga rättigheter. Detta gjorde till slut att Migrationsverket beslöt sig för att tillsvidare pausa utvisningen för att pröva rätten till uppehållstillstånd på nytt. Detta beslut har resulterat i att Znar nyligen beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, eftersom myndigheten ansåg att det fanns en risk för att Znar skulle bli utsatt för tortyr eller annan skyddsgrundande behandling i Turkiet.
Har Migrationsverket uppdaterat sin syn på Turkiet? De skriver i sitt beslutet att den mediala uppmärksamheten i Turkiet inte i sig är ett bevis på att Znar kan bli utsatt för förföljelse eller tortyr. Men i underlaget för beslutet om att bevilja Znar uppehållstillstånd uppmärksammar myndigheten flera fall där tortyr riskerar att förekomma.
Kan Sverige fortsätta utvisa personer på mycket lösa grunder till Turkiet? Personer som inte ens får veta vad de anklagas för, där bevisningen inte läggs fram. Det framstår som om Turkiet är ett land där Migrationsverket ser stora risker med att utvisa personer som har en politisk profil, vilket onekligen är fallet gällande samtliga som Turkiet har krävt att Sverige ska utvisa. Vad är det som säger att det som Znar riskerar inte skulle kunna hända andra som Sverige vill utvisa?
Uppdaterad 2022-10-31
