Det behövs en ny kraft för att leda ett öppet Sverige där du ska kunna leva och vara den du vill. En kraft som sätter individens frihet främst och som vågar prata om de utmaningar som många inte vågar prata om. Det finns en vilja att lyfta utvecklingen i omvärlden och fördöma och peka finger åt vad som sker i andra länder medan det är alldeles uppenbart att vi måste börja prata allvar om situationen i Sverige.
HBTQ-rörelsen har genom historien accepterat att man måste flytta till en storstadsregion för att kunna leva ett fritt och öppet liv. Homosexuella från alla delar av Sverige har flyttat till Stockholm, Göteborg och Malmö för att nå en fristad och gemenskap. På grund av att urbaniseringen skett har nya problemformuleringar formulerats utifrån de nya situationerna. Det har så klart gett en positiv utveckling i det stora för HBTQ-personer men att tro att problembeskrivningen på Södermalm är liknande den som finns i Kramfors, Ystad, Grums eller Mora är naivt. Vi ser att HBTQ-personer fortsatt i mångt och mycket drar sig till storstadsregionerna och de som följer strömmen nu och flyttar ut på landsbygden kan möta på fördomar och situationer som till slut driver fram beslutet att flytta tillbaka till den tryggare miljön. Det här måste vi ändra på. Du måste kunna leva och verka överallt i Sverige oavsett hur du definierar dig. Du ska inte behöva höra att du driver bög-restaurangen, ditt företag hängs ut av NMR eller du och din familj inte känner er välkomna på förskolan.
Samtidigt som Stockholm alltid setts som HBTQ-personernas fristad måste vi komma ihåg att det räcker att åka 15 minuter med tunnelbanan från centrum för att hamna i områden där det näst intill är omöjligt att komma ut och leva som HBTQ-person. De som ändå vågar ta klivet ut ur garderoben gör det med risken för sitt liv. Omvandlingsterapi, hot om skickas utomlands för att ordna sexualiteten och ren uteslutning ur samhället är inget som är ovanligt. Den här typen av områden finns inte bara i Stockholm utan vi ser det även i Bergsjön, Vivalla och Rosengård.
Det är tydligt att Sverige nu behöver någon som vågar prata allvar om situationen i Sverige. Någon som har kraft att leda HBTQ-Sverige. HBTQ-rörelsen är i sak rätt eniga om problemen men vi har inte förmågan att fokusera och enas i att kräva en förändring, på grund av feghet eller ovilja.
Öppna Moderater är beredda att ta sig an ledartröjan, i Sverige, i Stockholm och i resten av Sverige. Nu måste vi gemensamt ta ansvar för att pressa tillbaka all form av extremism, höger-, vänster och islamistiskextremism är alla ett hot mot friheten för HBTQ-personer. Moderaterna och Öppna Moderater är öppna för att vara samlingspartiet för alla som vill samarbeta för att få till en förändring, men det krävs att vi vågar prata allvar om våra problem utan att klistra på epitet på varandra.
