HBTs i migrationsdebatten: ”Gärna gemensamt ansvar, men först mänskliga rättigheter!”

HBT-Socialdemokrater står upp för rätten att söka och få skydd från förtryck och förföljelse, precis som vi alltid gjort. Oavsett om opinionen eller världsläget förändras står vi kvar i övertygelsen att ingen människa ska riskera att dödas på grund av den hen är. Vi har svårt att se vad volymmål, tillfälliga uppehållstillstånd och slopad möjlighet till familjeåterförening har att göra i debatten.

Det vi vill fokusera på är:

•     Humana, effektiva och rättssäkra sätt att hantera asylansökningar och därmed

•     minska de enorma kostnaderna som väntetider och ineffektiv handläggning ger upphov till genom ökade mottagnings-, jurist- och mottagningskostnader och

•     stärka integrationen genom sociala insatser

Samtidigt som Sverige debatterar en ny migrationslagstiftning passar ledare i bland annat Brasilien, USA, Ungern och  Polen på att ta tillbaka redan givna rättigheter för HBTQ+personer medan världen är upptagen med pandemin. I länder som Nigeria, där förtrycket pågått länge, skylls pandemin på samma grupp.

Utgångspunkten i migrationsdebatten tycks vara att vi ska anpassa oss till EU:s gemensamma migrationspolitik, en politik som inte finns ännu. Sverige har genom begränsningslagen från 2016 en av EU:s hårdaste migrationslagar, vilket inte lett till effekten man trodde; att andra EU-länder skulle ta större ansvar. Med andra ord – argumentet om att vår nationella lagstiftning får andra länder att förhålla sig till oss håller inte. Förr tittade folk på Sverige och gjorde likadant, men det var förr. Att försöka vinna en tävling om att nå botten är ingen tävling vi tänker vara en del av.

Själva asylrätten och rätten till skydd bottnar i att det finns människor som behöver skydd. Alla förstår att om det inte fanns någon som riskerade att bli dödad på grund av att hen är muslim, HBTQ+person eller socialist skulle det inte finnas några konventionsflyktingar. Och fanns det inte ledare som beskjuter sin egen befolkning urskillningslöst skulle det inte finnas några krigsflyktingar. Så ett sätt att lösa frågan är ju att se till att det inte finns ett behov av att söka skydd. Men det är så att säga ett långsiktigt projekt, och även om vi ofta avfärdas som naiva idealister förstår också vi det.

Men så länge vi inom EU inte kan hålla oss till de mänskliga rättigheterna, utan försöker förbjuda abort, radera HBTQ+personers rättigheter och förtrycker sin  egna befolkning är det väldigt svårt att diskutera en gemensam migrationspolitik. Och vi skriver ”vi”, eftersom Sverige så tydligt försöker skapa en kollektiv identitet inom EU i just den här frågan . Men vi kan inte prata om volymmål och ansvar med Ungern och Polen, för hur ska vi göra när målet är uppfyllt och det är Ungerns tur att ta emot en asylansökan och personen som behöver skydd är transperson? Hur ska vi säkerställa att de kvinnor som söker skydd från hedersförtryck inte utsätts ännu mer,  om det är en polsk tjänsteperson som står vid EU:s yttre gräns? Vi kan sätta upp regler, och säga att de ska följas. Men vem ska ta ansvar när det inte följs? Även bakom volymmål finns det ju människor som är i behov av skydd!

Vi vill vara tydliga med vad vi kräver, och att vi gör det ansvarsfullt. Vi står för permanenta uppehållstillstånd för flyktingar, eftersom en konventionsflykting bara får den statusen om hen har ett skyddsbehov som är permanent. En slutar inte vara HBTQ+person efter tre år, även om tillståndet tar slut då. Att inte splittras som familj är en mänsklig rättighet, och vi kan inte villkora rätten att återförenas med ens familj med ett försörjningskrav. Att Sverige inte klarar av integrationen är vårt eget problem, vi som Socialdemokrater har lösningen på det och vi som land har åtagit oss att ta ansvar för det. Men ingen som har sina barn eller sin partner i fara kan slappna av och integreras.

Det finns saker vi som land behöver göra något åt och förändra. Vår byråkrati kring migration har vuxit till ett slukhål. För att kunna använda våra resurser bättre behöver vi se över systemet. Vi behöver förbättra vår metod i hur vi utreder och fattar beslut i asylärenden, det är naturligtvis helt orimligt att ha människor i mottagningssystemet i flera år som sen utvisas och därmed aldrig kommer in i det ekonomiska systemet. Polisen behöver på ett humant och rättssäkert sätt förmå människor som inte har tillstånd att vara här att lämna landet – ingen ska leva i ett parallellt samhälle. På samma sätt behöver Migrationsverket och Migrationsdomstolarna utbildas och sluta fatta beslut utifrån föråldrade normer och föreställningar om hur en människa från en annan kontext borde agera, känna och tänka. Idag saknas också statistik över antal bifall och avslag på ansökningar från människor som åberopar att de är konventionsflyktingar, inte heller över vilken grund. Det gör att vi inte vet mer än att hälften av alla som söker skydd i Sverige får avslag. Det är därför helt avgörande att Sverige börjar föra statistik över varför människor söker skydd i Sverige, fram till vi vet det är allt bara en gissningslek.

Vi behöver också se över och strama åt reglerna för arbetstillstånd. Nuvarande lagstiftning har på många sätt blivit ett svart hål av människoexploatering, försvagar den svenska arbetsmarknadsmodellen och dumpar löner.

Med förra årets siffror på antal asylansökningar, och samma avslagsfrekvens handlar det om 10 000 fler invånare i Sverige per år. Hösten 2015 används som argumentet för en uppstramad migrationspolitik, med volymmål och avskräckande lagstiftning för att människor inte ska vilja söka asyl här, men ska vi verkligen anpassa vår lagstiftning efter en diktators politik? Sverige brukar vara en sansad röst, låt oss fortsätta vara det.

HBT-Socialdemokrater står för permanenta uppehållstillstånd, familjeåterförening utan försörjningskrav och inga volymmål. Kort och gott, vi står fortsatt upp för den asylrätt som framgångsrikt fungerat i 70 år.