Idag håller Polen presidentval. Valkampanjen har präglats av att den sittande presidenten Andrzej Duda från det styrande partiet Lag och Rättvisa (PIS) har gjort hätska utfall mot hbtq-rörelsen i landet.

Retoriken från president Duda följer ett tydligt mönster av hbtq-fientlig politik som PIS har anammat sedan en tid tillbaka. En både sorglig och obehaglig utveckling som EU nu måste markera mot.

Exemplen på den dystra utvecklingen i Polen är många. Hbtq-rörelsen i Polen är sedan länge under stor press. På senare år har man upplevt attacker mot prideparader och tvingats lyssna till hatiska uttalanden från katolska kyrkan i landet. Hbtq-personer är utsatta på en rad olika sätt.

En tredjedel av landet har förklarats som ”hbtq-fria zoner” – ett oacceptabelt institutionaliserande av homohat och diskriminering som vi i Europaparlamentet tidigare har fördömt.

Vi har nu kommit till ett läge där anständighetens alla gränser har passerats. I president Dudas senaste utfall jämförde han till exempel hbtq-rörelsens engagemang och värderingar med förtrycket Polen upplevde under kommunismen.

En sittande president i ett EU-land måste respektera grundläggande fri- och rättigheter. Alla medborgare inom EU, oavsett sexuell läggning, har rätt att känna sig både fria och trygga.

Jag inser att det kan finnas åsiktsskillnader mellan EU:s medlemsländer, men att aktivt hetsa mot en utsatt minoritet och inskränka deras rättigheter ska inte få gå obemärkt förbi. Det är dags att markera hårt mot PIS-styret i Polen, för att se till att utvecklingen i stället går i rätt riktning.  

Polen är redan under granskning från EU:s sida till följd av inskränkningar av demokratin, yttrandefriheten och rättsstaten, inte minst politiseringen av det polska domstolsväsendet. Det har dessvärre ännu inte medfört någon konkret åtgärd från EU-kommissionen. Det är nu hög tid att förstärka arbetet; anti-demokratiskt agerande måste få konsekvenser.   

Därför driver vi moderater på hårt för att villkora ekonomiska utbetalningar från EU-budgeten med att mottagarländerna måste respektera rättsstatens principer och därmed också alla människors grundläggande fri- och rättigheter.

Jag har gott hopp om att förslaget vinner stöd i Europaparlamentet och att svenska skattebetalare i framtiden kan vara säkra på att skattemedel inte används för att förtrycka Europas hbtq-personer eller försvinna i fickorna på korrupta politiker.

Givetvis hoppas jag att president Duda inte vinner det polska presidentvalet. Men om valutgång ändå blir att Duda förblir president måste EU se till att han fortsatt respekterar hbtq-rättigheter – annars bör inte en Złoty betalas ut i EU-stöd till Polen framöver.