Den första maj hade Cissi Wallin en krönika i Expressen som i sig var väsentlig. Vi förstår hennes vilja att lyfta sina systrar för att ta mer plats i den grundläggande kampen om basala rättigheter och möjligheter för alla kvinnor.
Men i artikeln fanns det något som verkligen irriterade oss, nämligen användandet av HBTQ-personers symbol för frihet – regnbågsflaggan. Sluta använda vår flagga som en symbol för all mångfald. Den här texten skickades också till Expressen som valde att ändra illustration, men det transfobiska budskapet i Cissi Wallins krönika finns kvar.
På samma sätt som Cissi Wallin ondgör sig att feminismen nu blivit något som alla ska få vara del av så vill vi ha tillbaka regnbågsflaggan. Det är inte en flagga som vem som ska få använda i vilket mångfaldsprojekt som helst eller för den delen använda för att samla pluspoäng i sin image. Det gäller definitivt den person som förminskar transpersoners upplevelse. Cissi Wallin har absolut ingen aning om hur transpersoner i 30-40 årsåldern har upplevt sin kvinnlighet, hur de inombords alltid varit kvinnor men utåt sett uppfattats som män. Hur deras kamp att få vara kvinna, vara feminist, är långt djupare än vad Cissi Wallin någonsin känt eller kommer att förstå.
Regnbågsflaggan är en symbol som började användas på 1970-talet för att vi HBT-personer behövde ha en ny symbol som inte förknippades med vår tragiska historia. Den rosa triangeln som nazisterna i Tyskland använde i koncentrationslägren var vår symbol fram till dess. En symbol som bara förknippades med förföljelse, död och tragiska öden baserad på vår sexualitet eller vårt könsuttryck. Regnbågsflaggan blev den nya symbolen för våra rättigheter. Symbolen för att få älska och vara den vi själva vill.
Vi ska också komma ihåg att hela priderörelsen startade med Stonewallupproret, då dragqqueens i New York fick nog av diskriminering och våld från stadens poliser. När Pride firas runt om i världen är det också naturligt att regnbågsflaggan används för att påminna oss om att vara stolta över oss själva. Bögar, flator, bisexuella, pansexuella, transpersoner och drugor dansar under flaggans vackra färger och vi får känna oss accepterade i samhället.
Det vi inom HBTQ-rörelsen genom historien har kämpat för kan i mångt och mycket jämföras med den feministiska kamp som pågått parallellt. Det är inte för inte som vi gemensamt många gånger har krokat arm för mer frihet. HBTQ-rörelsen ska tacka våra systrar som ofta varit tidiga med att acceptera och stötta oss i vår frihetskamp. Men låt bli att använda regnbågsflaggan om ni inte kan förstå transkvinnors historia, personliga kamp och situation.
