I Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet har vi kunnat läsa hur olyckskorpar inom rörelsen dömer ut styrelsen, festivalen och hela organisationen Stockholm Pride.

Situationen för festivalen är allvarlig. Stockholm Prides medlemmar, både individer och organisationer, har gett styrelsen mandat att genomföra festivalen och ta ansvar för föreningens ekonomi. Festivalen genomfördes men ekonomin fallerade. Styrelsen kan aldrig slippa från sitt ansvar för föreningens ekonomi, men för oss betyder det att man ska rädda situationen och se till att Stockholm Pride lever vidare.

Det ideella engagemang som Stockholm Pride bygger på är det som lagt grunden för den framgång Stockholm Pride varit under många år. Stockholm Pride är Stockholms största årligen återkommande arrangemang och håvar in enorma mängder turistmiljoner till staden. Vi ser att detta är tack vare den samverkan som finns mellan engagerade personer, föreningar och entreprenörer i Stockholm och övriga landet. Konceptet att vi tillsammans arbetar i en förening har också påverkat inriktningen på festivalen; här kan spetsigare och icke-kommersiella arrangemang få en framskjuten position, och de grupper i vår rörelse som oftast får stå i skymundan kan ta plats. Vi tror att Föreningen Stockholm Pride måste finnas kvar i någon form, lägga ner är inte ett alternativ.

I årets festival sträckte Stockholm Pride ut en hand till hetero-cis-samhället och bjöd in dem till det finaste vi har, vår festival, genom att slopa inträdesavgifter och förlägga festivalområdet till Kungsträdgården. Alla kunde inte hantera denna generösa och kärleksfulla inbjudan. Många HBTQ-personer kände sig trakasserade eller uttittade i det som ska vara vår frizon. Det visar ännu mer på behovet av Stockholm Pride som politisk rörelse och inte bara fest. Vi är många som behöver Stockholm Pride och i detta ”vi” ingår också heterosexuella som solidariserar sig med HBTQ-rörelsen, och som ser att homofobi och heteronormativitet inte är förenligt med ett jämlikt och rättvist samhälle. Heterosexuella som kanske själva på olika sätt bryter mot heteronormen och trånga könsroller, och som ser Pride och HBTQ-rörelser som den frihetssträvan de är.

Vi är övertygade om att vi är många som är beredda för att kämpa för Stockholm Pride men det kräver en öppenhet från styrelsen som ger oss möjlighet att vara med och återupprätta förtroendet för föreningen och förekomma de pågående spekulationerna. Styrelsen tar sitt ansvar genom att fortsätta arbetet för att festivalen ska finnas kvar men det behövs mer för att Stockholm Pride som festival och förening ska överleva. Vi förväntar oss att styrelsen initierar en ordentlig diskussion i rörelsen om hur Stockholm Pride ska organiseras och stärkas i framtiden. I denna allvarliga situation måste styrelsen ge medlemmarna en transparent redogörelse för nuläget. En tydlig och långsiktig strategi för hur de ekonomiska problemen ska lösas måste också presenteras.

Vi är inte beredda att ge upp festivalen som samlar oss som rörelse. Vi är stolta över att vara en liten del av festivalen, och stolta över att ge vårt stöd till de som just nu kämpar för att festivalen överhuvudtaget ska finnas kvar.