Fortsatt hemläxa för moderat transpolitik

Det är givetvis välkommet att Moderaterna äntligen är emot tvångssteriliseringar av transsexuella. Men än har partiet en hemläxa att göra.

Jag brukar varje sommar göra sammanställningar om riksdagspartiernas åsikter när det gäller HBT-rättigheter. Partierna får poäng efter hur många reformer de är för, är tveksamma till och är emot. Sedan januari i år är Socialdemokraterna för första gången någonsin positiva till i princip alla centrala HBT-reformer. Detsamma gäller sedan tidigare Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet. I riksdagen är det alltså egentligen majoritet för alla de HBT-reformer jag planerar ha med i min nästa partirapport.

Poängställningen för riksdagspartierna är april 2011 följande. Maxpoäng är 20.
Socialdemokraterna 20p
Miljöpartiet 20p
Folkpartiet 20p
Centerpartiet 20p
Vänsterpartiet 20p
Moderaterna 16p
Kristdemokraterna 10p
Sverigedemokraterna 7p

Att Moderaterna inte får maxpoäng är därför att partiet ännu tvekar om fyra viktiga reformer. Det handlar om att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska vara skyldiga att förebygga alla typer av diskrimineringsgrunder i lagen (kön, könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, religion, funktionshinder och ålder). Något som en statlig utredning föreslog februari 2010. Hittills är det inom arbetsmarknaden bara ett sådant krav när det gäller kön, etnicitet och religion. Inom utbildning även för sexuell läggning och funktionshinder. Nu har den borgerliga regeringen ett ansvar att så snabbt som möjligt lämna en proposition enligt utredningens förslag. Moderaterna har som ensamt parti i Alliansen hittills vägrat säga ja till reformen. Men vad är det för logik i att arbetsgivare måste förebygga diskriminering p.g.a kön och etnicitet men inte p.g.a. sexuell läggning och könsidentitet?

Det handlar om att att transpersoner ska få skydd av lagen om hets mot folkgrupp och explicit bli omnämnda i straffskärpningsparagrafen vid hatbrott. Enligt RFSL är andelen transpersoner som varit med om hatbrott högre än för homosexuella och bisexuella. Givetvis kan en del människor av yttrandefrihetsskäl vara negativa till hetslagen i sig. Det är en legitim åsikt. Men när lagen är på plats bör den givetvis även skydda transpersoner.

Av de sju diskrimineringsorsaker som är förbjudna i den ”vanliga” lagen är alla explicit omnämnda i regeringsformens förbud mot diskriminering – förutom könsidentitet. Det är oacceptabelt i en situation där transpersoner ännu ofta har det svårt. Och där Sverige har en könstillhörighetslag som medför tvångsskilsmässor och tvångssteriliseringar för transsexuella som juridiskt vill byta kön. Var är logiken i att transpersoner inte ska ha samma skydd mot diskriminering och hatbrott som bögar, lesbiska, invandrare, judar, muslimer, svarta och flera andra grupper?

I oktober håller Moderaterna sin partistämma. Varje medlem har fram till 18 maj möjlighet att till sitt länsförbund lämna motionsförslag som senare ska behandlas på stämman. Jag rekommenderar HBT-människor i Moderaterna att göra det när det gäller de fyra reformer som jag kommenterat i den här debattartikeln, aktiva åtgärder mot diskriminering, hetslagen, straffskärpningsparagrafen vid hatbrott och förbudet i regeringsformen mot diskriminering.

På stämman ska Moderaterna också behandla ett förslag till nytt idéprogram. Både medlemmar och andra har möjlighet att till partiet lämna förslag om vad som ska vara med i programmet. Jag hoppas många tipsar m om att det officiellt bör bli emot heteronormativitet, något som fem andra riksdagspartier, s, mp, fp, c och v redan har som policy.

Av de två största partierna i Sverige blev Socialdemokraterna för alla HBT reformer i början av det här året. Ska Moderaterna hamna i mål i höst på sin stämma?

Se tidigare artikel: