I samband med den statliga utredningen ”Barn i homosexuella familjer” (SOU 2001:10) skrev Adoptionscentrum tillsammans med bland annat Nämnden för internationella adoptionsfrågor, Rädda Barnen, Barnombudsmannen, föreningar för adopterade och övriga adoptionsorganisationer ett särskilt yttrande som sa ”ja” till förslaget om styvbarnsadoption, men ”nej” till gemensam adoption. Det handlade alltså inte om synen på en familjebildningen, utan tolkning om vad som kunde anses vara bäst för barn som mist båda sina första föräldrar. Man kan förstås diskutera om tolkningen av den information som då fanns var rätt, men inte dra slutsatsen att homosexuella familjer inte har samma värde som andra familjer.

Förbundsordföranden Jan Göranssons uttalande vid samma tidsperiod om att ett övergivet barn i ”första hand ska få en mamma och en pappa” grundade sig på Adoptionscentrums policydokument som då var aktuellt. Detta dokument har ändrats och idag finns inte något sådant ställningstagande. I Adoptionscentrums policydokument, som är antaget av förbundets stämma, står följande: ”Adoptionscentrums verksamhet utgår från övertygelsen att varje barn ska växa upp i en familj där barnet villkorslöst känner sig älskat och önskat. Adoptivföräldrar ska vara väl förberedda för adoptionen och sitt föräldraskap”.

Adoptionscentrum är en medlemsorganisation med nästan 8.000 familjer. De som är medlemmar är de som vill adoptera, som har adopterat, som är adopterade samt andra som känner en samhörighet med Adoptionscentrums verksamheter. Adoptionscentrum har tre verksamhetsområden – handläggning av adoptioner, medlemsverksamhet samt biståndsprojekt. Adoptionsverksamheten finansieras till allra största del av medlemmarnas avgifter, 1% finansieras av skattepengar.

Adoptionscentrum har under de 10 år som gått haft samarbete och dialog vid olika tillfällen med RFSL, vilket varit mycket positivt. Den information som finns på RFSLs hemsida om adoptioner har t ex tagits fram i samarbete med Adoptionscentrum.
Det känns därför väldigt tråkigt att debatter som denna försöker slå sönder det konstruktiva arbete som skett och sker.

Jag avslutade mitt förra inlägg med att bjuda in Facundo Unia och de tidigare debattörerna på qx.se. Ännu har dock ingen av dessa hört av sig till mig för att få fakta om internationella adoptioner – hur verksamheten fungerar och vilka möjligheter och begränsningar som finns i arbetet. Jag upprepar därför erbjudandet och Adoptionscentrum inbjuder till en informationsträff i slutet av september. Syftet är inte fortsatt debatt, utan detta är en möjlighet för alla som har ett seriöst intresse för adoption och vill ha fakta kring villkoren för internationella adoptioner.


(För mer information se www.adoptionscentrum.se)

Tidigare i debatten:

Så ser en familj ut, enligt Adoptionscentrum ”Vi arbetar för barns rätt till familj” Samarbeta med länder som tillåter homoadoption! Börja med de nationella adoptionerna Homosexuella diskrimineras fortsatt i adoptionsfrågan!