Har då det politiska arbetet, hivpositivas organisationer och enstaka hivpositiva personers kamp varit värt någonting? Har över 20 års enträget arbete öppnat vägen för en förändring? Ja, nej, kanske…

Jag tror inte längre på att ta bort smittskyddslagen och dess förhållningsregler Inte nu och inte förrän vi tagit reda på fakta. Vi har tyckt och tänkt tillräckligt länge nu.

Jag tror på en forskningsstudie/undersökning som tar reda på konsekvenserna av hiv i smittskyddslagen – både positivt och negativt.

Har den haft negativt inflytande på det hivpreventiva arbetet, som vi så enträget påstår? Vi tror att det kan vara så.
Har smittskyddslagen lett till att färre testar sig? Vi menar att det kanske kan vara så. Upplever vi hivpositiva män och kvinnor att vår sexualitet kriminaliseras? En del av oss upplever det, men hur ser det ut i gruppen i stort, vet vi något om det? Nej, vi tror att vi har bilden klar för oss.
Har hivpositiva män och kvinnors psykiska hälsa påverkats? Ja, nej, kanske. Vi kan inte med säkerhet säga det.
Hur har informationsplikten och övriga förhållningsregler påverkat hivpositiva kvinnor och mäns sexualliv? Invaggar informationsplikten hivnegativa kvinnor och män i falsk trygghet och får dem att tro att alla som har hiv berättar om sin sjukdom?

Helt klart så påverkar den svenska smittskyddslagen enskilda individer. Jag har arbetat med i huvudsak hivpositiva bögar i 15 år, levt med hiv i över 20 år och sett, hört och själv känt på hur det kan vara att leva under trycket.
Men våra dyrköpta personliga erfarenheter räcker inte så länge de är spridda över landet vind för våg. Det räcker inte för att få till en förändring. Vi behöver en samlad forskningstudie på det här och det nu!

Jag är ingen politiker, men Cege Hedén min trogne vapendragare är det. hoppas du läser det här Cege och tar med dig det i din politiska kamp mot Smittskyddslagen.