Homosexualitet och samkönade sexuella handlingar är fortfarande kriminaliserade i runt 70 länder. Straffen kan handla om fängelse, tortyr och i värsta fall döden. Europadomstolen har slagit fast att det här strider mot respekt för privatliv och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter förde redan 1994 fram – att förbud mot ”homosexuella handlingar ” är i strid med de mänskliga rättigheterna.
EU och många europeiska länder har erkänt sexuell läggning som skyddsgrund i skyddsgrundsdirektivet, och detta har införlivats i svensk lag. Internationell praxis och mer enhetlig tillämpning av flyktingkonventionen har fått Sverige att erkänna sexuell läggning och kön (praxis inkluderar transpersoner) som flyktinggrund.
Mycket kritik har riktats mot Sveriges utvisningar av hbt-personer till länder där homosexualitet är kriminaliserad. Det här beror på att formuleringarna i den svenska lagstiftningen, dess förarbeten och olika styrdokument är oklara och motsägelsefulla. Bristen på hbt-kompetens hos Migrationsverket bidrar också tillsammans med det sätt som intervjuer genomförs med de som söker asyl.
I propositionen 2005/06:6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning står det bland annat att ”sexuell läggning skall betraktas som en grundläggande egenskap hos individen som det aldrig kan komma ifråga att kräva att han eller hon avstår ifrån” och samtidigt står det ”om en person i hemlandet har levt på ett sätt som minimerar risken för förföljelse, t.ex. genom att dölja sin sexuella läggning, kan denna omständighet ha betydelse vid riskbedömningen”.
Det här innebär att vi inte kan kräva att någon ska tvingas återvända och avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsuttryck. Samtidigt kan vi utvisa personer som tidigare avstått från att leva i enlighet med sin läggning eller könsuttryck, eftersom det anses innebära minskad risk för dem. En sådan otydlighet i lagen är oacceptabel.
HBT-liberaler anser att det behövs en särskild utvärdering av praxis för asylsökande som hänvisar till förföljelse av homo-, bisexuella och transpersoner. Dessutom behöver insatser göras för att stärka hbt-kompetensen vid asylprövningen. Vi anser även att den nya striktare lagen där tillfälliga uppehållstillstånd är standard måste ses över omgående. För den som riskerar straff eller våld i sitt hemland finns skyddsbehovet så länge dess lagar inte ändras.
Sverige ska vara världens bästa land för hbt-personer. Då kan vi inte skicka tillbaka individer till förföljelse, våld, fängelse och i värsta fall död. Vi ska erbjuda skydd!
