Vad jag vänder mig emot är att islam i sig skulle vara odemokratisk och en ”primitiv” religion. Ordet hör hemma på fel sida av 1900-talet. Just argumentet om primitivitet var det brittiska och franska kolonialmakter använde när de påtvingade ”primitiva” kulturer sina värderingar om homosexualitet.

Påståenden om att islam är problemet, uttryck som ”hållas fast i islams klor” och hyllningar till Pim Fortuyn provocerar fram konflikt. Kampen för våra, och kvinnors rättigheter, får inte leda till att vi glömmer bort kritiken mot den heterosexuella mansrollen – var den än befinner sig. Vi måste skilja mellan kritik mot muslimer och kritik mot Irans regim. Protesterna mot den iranska diktaturen använder sig av grönt, islams färg. De flesta så kallade islamkritiker är däremot västerländska män, homofober och antifeminister. Hur ofta engagerar sig egentligen Jimmie Åkesson för kvinnor och hbt-personer i allmänhet?

Medan Wendahl gör SD sällskap så görs just nu ett stort arbete inom muslimska organisationer för att lyfta fram den islam som fanns innan The Buggery Act och Code Napoléon, Englands och Frankrikes koloniallagar mot homosexualitet. Allt lidande dessa lagar skapat nämns sällan, och inte heller hur fundamentalistiska kyrkor sprider homofobi i tredje världen. Ugandas uppmärksammade lag om dödsstraff för homosexuella kallades för primitiv, men aldrig de amerikanska missionärerna Scott Lively, Caleb Lee Brundidge och Don Schmierer som lobbade för hårdare lagstiftning i ett land där homosexualitet redan var straffbart.

”Muslimers” syn på hbt-personer är inte enhetlig, och det är viktigt att lyfta fram de variationer i islam som Wendahl och andra islamkritiker tystar ner, för att bryta bilden av den ”primitiva muslimen”.

Nej, ingen muslimsk stat jämställer homosexualitet med heterosexualitet, men så är också de orden väldigt västerländska. Khanither i Oman kallas varken homo- eller transsexuella. Vi har ingen bra översättning för orden, men de omfattas inte av straffen för homosexualitet. Hijras och khusras i Indien och Pakistan lever diskriminerade, men de av dem som vallfärdat till Mecka får respekt. Män som har sex med hijras ses inte på något sätt som omanliga eller onaturliga.

Det finns många fler exempel på hur konservativ islam kombineras med könsroller som skulle få Sverigedemokraterna – och kanske genomsnittssvensken – att må illa. Bugisfolket i Indonesien räknar till fem (ja, 5) kön, och pashtunerna i Afghanistan har ett minst sagt svårdefinierat förhållande till homosexualitet. Å ena sidan är de anhängare till talibanerna, å andra sidan är sex mellan män mycket vanligare och öppnare än i Sverige. Vi får inte heller glömma bort hbt-rörelsen bland muslimer i väst. Att islamkritiker vägrar samarbeta med organisationer som Arabiskt Initiativ visar tydligt att målet inte är att hindra homofobi utan att hindra muslimer från att leva i Europa.

De muslimer som är osäkra över sin läggning, sin könsidentitet eller vill arbeta mot homofobi finner inte stöd i den svartvita debatten om islam.

Följden av Wendahls förenklade syn blir, som han själv erkänner, att flyktingar med fel värderingar inte automatiskt har rätt till asyl. Så fungerar inte mänskliga rättigheter. Den som är förföljd har rätt att söka skydd oavsett åsikter och religiös tillhörighet. Att kräva att muslimska invandrare ska gå ”medborgarkurser” är inte någon lösning. De få muslimer som tillsammans med nynazister verkligen vill se mig och Philip Wendahl döda, de vet redan hur lagen ser ut i Sverige.

Wendahls uttalanden den senaste tiden visar på en obehaglig utveckling i Folkpartiet där migrationspolitik nu handlar om ”muslimer”. Det finns relevantare frågor för hbt-aktivister i ett regeringsparti. Fortfarande vägrar Sverige ge asyl åt hbt-personer från Iran och Irak. Fortfarande får Kristdemokraterna bestämma över transsexuellas kroppar. Hbt-rättigheter handlar inte om att fördöma ”primitiva religioner” – det finns bättre och mindre stigmatiserande sätt att uttrycka sig på. Vi lever väl ändå på 2000-talet?



Tidigare i debatten:

Islamkritik är inte rasism Mer fakta och mindre fördomar, Philip Wendahl! Till försvar för Pim Fortuyn