Kasta inte sten på en annan minoritetsgrupp

Att jämföra Islam med Svenska kyrkan är som att jämföra en morot med blåbär och anklaga den för att vara annorlunda. Arbetet för könsneutral vigsel i Svenska kyrkan som är det största religiösa samfundet i Sverige har pågått under en lång tid, metodiskt och målmedvetet, sen får övriga kristna samfund ta ställning för sig. Islam är inget samfund och mig veterligen finns inget Islamisk samfund som är stort nog för att representera en majoritet av muslimer i Sverige.

Det är sant att det sker ett stort maktmissbruk i många religioners namn, bland annat mot homosexuella. Det finns en konflikt i äktenskapssynen inte bara inom Svenska kyrkan, utan mellan många invandrargrupper som ser äktenskapet som ett socio-ekonomiskt kontrakt och den svenska äktenskapsnormen som bygger på ömsesidighet. Den konflikten skapar stora problem för många unga hbt-tjejer och killar. Men Humanisternas brist på urskiljning leder i till Islamofobi, inte till normöverskridanden. Här är vi, HBTQ personer, en minoritetsgrupp som har kämpat så länge för upprättelse och som nu kastar sten på en annan minoritetsgrupp (gay-humanister mot muslimer) och kommer med samma generaliserande anklagelser som vi själva blivit utsatta för.

Men det är inte sant att växa upp med ett utanförskap skulle leda det till en större medkänsla och förståelse för andras utsatthet, den mobbade lär sig mobbning. För mig har det varit en ny resa som vuxen att lära mig se på människors som lika värde och skilja på varande och handling. Arbetet för människors upprättelse upphör aldrig och kampen mot homofobi får aldrig bli ett enkelspårigt projekt.